"En sjuksköterska kan gå till ett bemanningsbolag och dubbla sin lön. Det kan vi inte konkurrera med. Vi måste konkurrera med bra arbetsmiljö" säger Eva Christiernin (S).
Alla kommuner i länet säger att de arbetar hårt för att minska behovet av inhyrd personal. De försöker förbättra arbetsmiljön, attrahera fler sökande till lediga tjänster och behålla befintlig personal.
– De senaste två åren har vi avsatt stora summor pengar för att rekrytera fler sjuksköterskor, ökat grundbemanningen, investerat i kompetensutveckling och arbetat stenhårt med arbetsmiljöfrågor för att vi ska bli en mer attraktiv arbetsgivare, säger Eva Christiernin (S), kommunalråd och ordförande i äldrenämnden i Uppsala.
Samtidigt har kostnaden för hyrpersonal ökat rejält, just de senaste två åren. Till och med september i år hade verksamheterna inom äldre- och omsorgsnämnderna i Uppsala hyrt in personal för över 95 miljoner kronor. Samma siffra för 2020 var drygt 50 miljoner kronor.
Vidgar man perspektivet betalade länets åtta kommuner under 2020 totalt drygt 77 miljoner på att hyra in vård- och omsorgspersonal. I fjol var samma siffra knappt 131 miljoner, nära en fördubbling.
Och det fortsätter att öka. Vad slutsumman landar på i år är fortfarande oklart, men hittills har kommunerna hyrt in vårdpersonal för över 150 miljoner.
– Det är ett jätteproblem. Den marknad vi har i dag med konsult- och bemanningsföretag har skapat en kaotisk och destruktiv situation. Vi ska kunna ta hjälp av konsultföretag om en stor del av personalen exempelvis drabbas av vinterkräksjuka, men som situationen är nu måste vi hyra personal för att klara vårt grunduppdrag, säger Eva Christiernin.
En sjuksköterska kan i dag i prinicip välja var och när han eller hon vill arbeta. En bemanningsanställd kan tjäna två eller tre gånger så mycket som en offentligt anställd.
Vad för personal som kommunerna hyr in varierar, men det vanligaste är sjuksköterskor. En inhyrd sjuksköterska kan kosta dubbelt eller upp till tre gånger så mycket som en fast anställd. Kritiker menar att det här är ett slöseri med skattepengar som i stället hade kunnat gå till att höja de fast anställdas löner och förbättrat arbetsmiljön. Bemanningsföretagen menar å sin sida att inhyrd personal gör att vården får den kompetens som behövs, vilket gör att vård kan utföras, köer kortas och verksamheter hållas öppna.
En jämförelse som Almega kompetens, som organiserar bemanningsföretag, gjort visar exempelvis att en hyrläkare är ungefär 30 procent dyrare än en anställd läkare. Men att en hyrläkare i genomsnitt hinner träffa upp till fyra gånger så många patienter per dag. Samtidigt som kritiker påpekar att en inhyrd läkare har väsentligt mindre ansvar och färre administrativa uppgifter.
Den fastställda årskostnaden för hyrsjuksköterskor i alla kommuner i Uppsala län.
I fjol ökade kostnaderna för hyrpersonal i sju av åtta kommuner. I exempelvis Östhammar och Enköping nära dubblerades kostnaderna.
– Det är oerhört kostsamt.Vi försöker rekrytera men alla slåss om personalen, säger Bitte Myrsell (M), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Enköping.
Bitte Myrsell (M) säger att majoriteten partier i Enköping är överens om att man måste minska andelen hyrpersonal: "Det är en oerhörd kostnad för kommunen" säger hon.
I Älvkarleby har kostnaderna mer än dubblerats, men här var det inte sjuksköterskor som var bristvaran utan socialsekreterare och undersköterskor. Dessutom anställdes flera chefer på konsultbasis.
Heby är den enda kommun där kostnaderna förra året minskade. Men slår man ut kostnaden på antalet invånare i varje kommun ligger Heby klart högst.
– Det är jättetråkigt, men har vi inte egen personal är det enda som återstår att hyra in. Vi måste ge den vård som invånarna behöver, där har vi inget val, säger Annika Krispinsson (C), ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Heby.
Hon pekar på att tågproblemen fått flera anställda i Heby att säga upp sig eftersom pendlingsmöjligheterna varit så dåliga. I Knivsta hyr man in sjuksköterskor för att den fasta personalen inte vill arbeta obekväma tider.
Flera kommuner uppger att många väljer Akademiska sjukhuset framför en tjänst i äldreomsorgen. I Östhammar säger man att man ibland inte får en enda ansökan när man lägger ut lediga tjänster. I Uppsala har man inga problem med att rekrytera, utan här är problemet att behålla personal.
Flera kommunchefer uppger att Akademiska sjukhuset ofta framstår som en mer spännande arbetsplats än kommunens äldreomsorg.
Håbo är den kommun i länet som haft absolut störst problem i år. I fjol hyrde man in vårdpersonal för drygt 3 miljoner kronor. Hittills i år ligger notan på över 25 miljoner kronor.
– Ett enormt problem, konstaterar Per-Arne Öhman (M), vård- och omsorgsnämndens ordförande.
Det som fått kostnaderna att skena är att man i år tvingats hyra in undersköterskor och vårdbiträden, något man tidigare aldrig behövt göra.
I Håbo kommun har kostnaderna för inhyrd personal mångdubblats bara i år. Anledningen är att man tvingats hyra in undersköterskor.
Anledningen är att det privata bolaget Buurtzorg som bedrev hemtjänst för 133 brukare i kommunen i våras plötsligt sa upp sitt avtal med kommunen. Stora problem och mycket klagomål som enligt bolaget orsakades av att de inte kunde rekrytera tillräckligt med personal fick den privata aktören att kasta in handduken. Kommunen skulle då på tre månader bemanna upp den kommunala hemtjänsten för att klara nära dubbelt så många brukare. Men det var lika svårt för kommunen att hitta kvalificerad personal.
– Det var en omöjlighet och vi fick vända oss till bemanningsföretag. Men det har inte blivit bra. Det kostar nästan dubbelt så mycket att hyra in personal och kvaliteten har i genomsnitt varit sämre. Vi har flera fall där vi fått skicka tillbaka personal till bemanningsbolaget för att de inte klarar av jobbet, säger Per-Arne Öhman.
I Tierp har man hittills i år lagt nära 5 miljoner på att hyra in vårdpersonal. ”Vi vill bara ha egna sjuksköterskor. Mycket hyrpersonal skapar en otrygghet i arbetsgrupperna och hos de äldre” säger Åsa Sikberg (M) ordförande i utskottet för arbete och omsorg.
Han säger kommunen jobbar på att så fort det överhuvudtaget går gå tillbaka till enbart egen bemanning.
– Det är tur att bemanningsbolagen finns, vad skulle vi annars ha gjort? Men jag önskar att vi hade kunnat lägga de pengarna på vår egen personal i stället. Jag är inte motståndare till privata utförare. Men för oss har det visat sig vara bättre att driva det i egen regi, säger Per-Arne Öhman.
UNT har flera gånger rapporterat att kostnaderna för hyrpersonal i regionen och på Akademiska sjukhuset ständigt slår nya rekord. I fjol hyrde Ackis personal för 206 miljoner och prognosen pekar mot att i år blir ett nytt rekordår.
Samtliga regioner i Sverige hyrde i fjol in personal för 6,3 miljarder kronor och första halvåret i år ökade summan med 26 procent, 727 miljoner kronor, jämfört med i fjol, enligt siffror från Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Akademiska sjukhuset och Region Uppsala har under flera år slagit rekord i hur mycket personal som hyrs in.
Mellan regionerna finns ett utarbetat samarbete där man tillsammans strävar mot att uppnå ett oberoende av inhyrd personal. Ett delmål är att nästa år vara klara med ett ramavtal för gemensam upphandling.
Men på kommunal nivå finns inget liknande samarbete. SKR har inga siffror på hur mycket kommunerna lägger på att hyra in personal och hänvisar till att samarbetet på regionnivå initierades av regionerna själva.
Men nu kan ett lokalt samarbete vara på gång i länet. Uppsala beslutade i höstas att initiera ett länsgemensamt pristak för legitimerad bemanningspersonal. Nu ligger bollen hos regionstyret som ska besluta om de vill vara med.
"När personalen inte kan veta på förhand vem som kommer vara ens kollega för dagen urholkas kvaliteten i vården" säger Eva Christiernin (S).
Uppsalas kommunalråd, Eva Christiernin, hoppas att samarbetet ska komma på plats snabbt och att fler kommuner ska ansluta sig.
– I dag spelar vi ping pong med framför allt Akademiska sjukhuset och budar över varandra i pris för att få tag på personal. Det är inte hållbart, säger Eva Christiernin.
Borde ni själva inte redan ha gjort mer?
– Självklart. Det är många som är skyldiga till att vården och omsorgen varit alldeles för slimmad i 30 år. I kommunen försöker vi använda varje tänkbart verktyg vi har. Men det räcker inte. Nu måste vi gå ihop och göra något åt prissituationen. Dessutom måste staten ta sitt ansvar. Det här är ett nationellt problem. Det råder brist på utbildad vårdpersonal i hela landet och det är en av orsakerna till att vi hamnat i den här destruktiva situationen, säger Eva Christiernin.