Som UNT kunde berätta i förra veckan kan fyrspåret skjutas på framtiden om inte regeringen skjuter till mer pengar. Det är budskapet från Trafikverket i en rapport de skickat till regeringen.
Men det är fel att jämföra fyrspåret med andra inte byggstartade projekt. Det säger Johan Edstav som var statens förhandlare när fyrspårsavtalet togs fram.
– Avtalet är juridiskt bindande. Det innebär att fyrspåret ska gå före andra prioriteringar i den nationella planen. Det borde Trafikverket ha koll på. Om staten inte bygger fyrspåret i tid kan kommunerna kräva skadestånd för pengar de har lagt ner på bostadsprojekten. Jag kontrollerade detta med regeringskansliets rättsavdelning när avtalet skrevs, säger han.
Skadeståndsfrågan, gäller den åt andra hållet, om kommunerna inte skulle bygga de bostäder de har lovat?
– Ja, det är motsvarande åt andra hållet, säger Johan Edstav.
Han påpekar att samma sak gäller ett avtal med Gävle kommun om järnvägen genom Gävle. Totalt beräknas de båda projekten kosta drygt 20 miljarder kronor. Gräddfilen för fyrspåret och Gävleprojektet innebär i praktiken att utrymmet för övriga projekt, där bygget inte redan är i gång, krymper ännu mer. Nya slussar mellan Vänern och Göteborg, fler järnvägsspår mellan Hässleholm och Lund samt Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå är några av dessa.
Fredrik Ahlén, expeditionschef på landsbygds- och infrastrukturdepartementet, bekräftar att fyrspårsavtalet är bindande.
– Hade det inte varit bindande så hade regeringen inte ens behövt ta upp frågan när Knivsta begärde omförhandling av sitt avtal och fick nej för några år sedan, säger han.
Men frågan om skadeståndsansvar är lite mer komplicerad, säger han.
– Det finns inget i avtalet som säger vad som händer om någon bryter mot det. Det är dock rimligt att utgå från att vanliga skadeståndsrättsliga regler gäller. Den som anser sig ha lidit ekonomisk skada kan gå till domstol och kräva ersättning. Men om det skulle leda till framgång vågar jag inte säga, säger Fredrik Ahlén.
Det är ingen hemlighet att det pågår en politisk debatt om var och hur det ska byggas bostäder i Uppsala och Knivsta. Om en ny majoritet inte vill kännas vid avtalet efter att fyrspåret redan byggts, vad händer då?
– Avtalet är ett åtagande som måste vara oberoende av den majoritet som styr. Det är en utmaning när man träffar avtal med politiskt styrda organisationer. Detta gäller även staten, säger Fredrik Ahlén.
Han säger också att det inte spelar så stor roll om Trafikverket anser att avtalet är bindande eller inte. Det är regeringen som i slutändan beslutar om vilka projekt som ska vara med i den nationella planen.
– Rent krasst så är Trafikverket i händerna på regeringen och kan bara genomföra de projekt som regeringen beslutat om, säger Fredrik Ahlén.
Mattias Lundberg, strateg på Trafikverket, säger att definitionen av vilka projekt som är möjliga att skjuta fram inte är glasklar.
– Det vi försöker uttrycka i inriktningsunderlaget är att flera av projekten som formellt betraktas som obundna kan vara besvärliga att ompröva. Det är möjligt att vi borde ha varit tydligare, säger han.
Ni skriver att fyrspåret kan skjutas på framtiden. Varför då?
– Hur pedagogiskt det är kan man ha olika åsikt om. Det är först när vi har de totala ramarna som vi gör en prioritering mellan projekten, säger Mattias Lundberg.