Dåvarande infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling berättade i juni 2022 att pengar avsatts till fyrspåret i den nationella planen. Men det betyder inte att byggstarten är säkrad.
Utbyggnaden till fyra järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm är en central fråga för Uppsala. Både prövade pendlare, Uppsalas företag samt kommunen har haft fyrspåret högt på önskelistan i många år. När förra infrastrukturministern i juni 2022 meddelade att fyrspåret finns med bland de projekt som tilldelas pengar trodde alla att det var klart. Men nu kommer nya hot mot projektet.
Trafikverket konstaterar att pengarna inte räcker till de projekt som redan är beslutade. Det här innebär att fyrspåret riskerar att läggas i malpåse. Det finns ett avtal mellan staten och kommunerna om att fyrspåret ska vara färdigbyggt senast 2034, men det är inte tillräckligt för att det ska räknas som en så kallad bunden investering som inte går att skjuta på framtiden.
– När en ny nationell plan tas fram tävlar fyrspåret med alla andra objekt som inte är byggstartade. Då kan även helt nya anspråk ha dykt upp, säger Mattias Lundberg, strateg på Trafikverket.
Han kan dock inte säga hur långt upp eller ner på prioriteringslistan som fyrspåret ligger i jämförelse med övriga projekt.
– Det är först efter att riksdagen beslutat om infrastrukturpropositionen som vi vet hur mycket pengar vi har att röra oss med. Då kan vi börja prioritera mellan projekten, säger han.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, är medveten om problemen.
– Vi har noterat det. Men vi litar på statens ord. Den nuvarande regeringen har varit mer offensiv än den förra om att fyrspåret ska byggas. Men vi kommer återigen att lyfta vikten av att fyrspåret kommer på plats, säger Erik Pelling.
Erik Pellling säger att det är först när spaden satts i backen för fyrspåret som kommunen kan andas ut.
När den förra nationella planen klubbades lät det som att det var klart för fyrspåret, när kan ni andas ut på riktigt?
– Inget är klart förrän det är klart. Och det är först när spaden sätts i backen som vi kan andas ut. Men vi räknar med att regeringen håller sitt löfte.
Innebär det att ni förespråkar att man drar ner på underhållet för att pengarna ska räcka?
– Hur regeringen löser det lägger vi oss inte i. Vi har inte skrivit vårt remissyttrande än, men det finns stora behov av både underhåll och nya spår på sträckan Stockholm–Uppsala, säger Erik Pelling.
Centralstationen i Uppsala ska också byggas om för att fler tåg ska kunna stanna och vända när fyrspåret är på plats.
Skälet till att pengarna inte räcker är att underhållet av både vägar och järnvägar i hela landet har varit eftersatt under många år. Det innebär att kostnaderna för att reparera akuta fel har ökat. För att hålla spår och vägar i skick behövs mer pengar till förebyggande underhåll för att inte kostnaderna ska skena i framtiden, enligt Trafikverket.
Dessutom behöver takten i omställningen till ett nytt signalsystem för järnvägen hållas uppe eftersom det snart inte kommer att finnas reservdelar till det gamla signalsystemet.
Med oförändrade anslag, som endast räknas upp med inflationen, finns det enligt Trafikverket 38 miljarder kvar för så kallade obundna investeringar. Mellan 8 och 18 miljarder av dessa kan enligt Trafikverket läggas på nya järnvägsprojekt. Enbart fyrspåret beräknas kosta 13,3 miljarder. Totalt uppgår kostnaden för beslutade men inte startade projekt till drygt 140 miljarder.
Delsträckan mellan Uppsala och Bergsbrunna är den första som ska byggas, med preliminär byggstart tidigast i slutet av 2026.
Fyrspåret tävlar bland annat med ny järnväg mellan Göteborg och Borås, nya järnvägsspår mellan Hässleholm och Lund samt Norrbottniabanan mellan Umeå och Luleå. På listan finns även en upprustning av farleden mellan Vänern och Göteborg, där det enligt Trafikverket behövs nya slussar senast 2030 för att inte Vänersjöfarten ska stängas.