Regionrådet Björn-Owe Björk (KD) tror att köerna kan vara borta till oktober 2022 – tack vare 15 miljoner kronor.
Nu ska BUP-köerna bort en gång för alla.
Det har varit regionstyrelsens löfte sedan den nuvarande koalitionen (M, KD, L, C och MP) tillträdde 2019. Men hittills har det inte lyckats. Därför får nu BUP 15 miljoner av Region Uppsala, med målet att köerna ska vara borta i oktober.
Pengarna kommer efter många år av föräldrar som larmat om att deras barn far illa i väntan på vård, och personal som uppgett att de "inte har en chans att möta behovet".
Enligt den förstärkta vårdgarantin ska barn och ungdomar inte vänta mer än 30 dagar innan de får ett första besök hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. 2020 hade regionen lovat att köerna skulle vara borta, men i snitt fick endast 64 procent av patienterna ett första besök inom 30 dagar.
Ett år senare är man inte i mål "men på god väg", som Björn Owe Björk (KD), regionråd och hälso- och sjukvårdsutskottets ordförande, säger. I oktober 2021 klarade regionen att ta emot 82 procent av patienterna inom garanterad tid.
Varför lyckades ni inte 2020?
– För att det tog tid att få ordning på organisationen. Inom BUP träffade man i snitt 1,1 patienter per behandlare och dag. Det har behövt effektiviseras, säger Björn Owe Björk.
Vad ska till för att köerna nu ska försvinna?
– Produktionen behöver öka och mer personal behöver anställas. Vi kommer inte detaljstyra hur pengarna används, det får sjukhusledningen avgöra själva.
Psykologer på BUP larmade så sent som i somras om ökad stress och arbetsbelastning. En av orsakerna som angavs var ”köfri vård-satsningen”. Innebär kapade köer att personalens arbetsbörda ökar?
– Vi har ju satt press på ökad produktion, så på så sätt har det blivit en förändring. Men vi skjuter ju till pengar just för att man ska kunna förstärka ytterligare med personal.
Anneli Blom, BUP:s sektionschef.
BUP:s sektionschef Anneli Blom vet inte än hur de 15 miljonerna kommer att fördelas, men vet att neuropsykiatriska och affektiva enheterna behöver prioriteras. Målsättningen är att rekrytera mer personal, men enligt Anneli Blom är det både brist på specialistläkare och svårt att hitta hyrläkare inom BUP.
– Det är en del av orsaken till att jag inte kan lova att köerna försvinner. Pengarna vi får är svåra att rekrytera för, vi behöver ju mer pengar även i budgeten, säger hon.
En andra utmaning är ett ökat inflöde av patienter till BUP.
Är det realistiskt att tro att köerna kommer vara borta i oktober?
– Vi gör allt vi kan, det är det jag kan säga. Det är bra med mer pengar, men vi räcker inte till för uppdraget idag, vilket vi är tydliga med våra politiker om.
För patienter hos BUP säger vårdgarantin att ett första besök ska erbjudas inom en månad från första kontakten. I dagsläget får 82 procent av barnen sitt första besök inom utlovad tid.
Totalt satsar regionen 23 miljoner kronor på barn och ungas hälsa i december. Utöver pengarna till BUP tilldelas 8 miljoner primärvårdsenheten Barn- och ungdomshälsan. Den är ny sedan i mars och samlar tidigare utspridda instanser för barn med lätt till medelsvår problematik.
Dit anställdes fler psykologer och terapeuter i början av året, berättar Björn Owe Björk. Man upphandlade även privata psykologer för att "köpa bort" de sista köerna. Och statistiskt har satsningen lyckats.
– När enheten startade i mars hade vi 260 familjer i kö. I dag får alla en bedömning inom tre dagar och behandling inom en månad.
Regionen har dessutom upprättat ett gemensamt telefonnummer för BUP och primärvård. Tanken är att alla ska ha "en väg in" för att sedan hänvisas till rätt instans.