Regionens ekonomi målas ofta i dystra färger. I höstas kom en rapport som pekar på stora underskott om inte något drastiskt görs. Inte minst Akademiska sjukhusets resultat har varit en källa till bekymmer under lång tid.
Tittar man på regionens redovisningar de senaste tio åren framträder en annan bild. Även med förlusterna för Akademiska sjukhuset inräknade är det samlade överskottet ungefär 2,4 miljarder kronor. Om Akademiska hållit sin budget hade regionen stoltserat med en samlad vinst på 4,4 miljarder.
Men riktigt så enkelt är det inte. Under den perioden har dåvarande landstinget bland annat sålt Ulleråker till kommunen, vilket gav en vinst i miljardklassen. Men det är pengar som inte kan användas i vården. Vinster vid fastighetsförsäljningar ska betala lånen man tagit när man skaffade dem, är tanken. De reglerna gäller även Ulleråker, med fastigheter som landstinget haft så länge att de i princip inte är belånade.
Den siffra som regionen har att sikta mot är i stället något som kallas "resultat enligt balanskravet". Då har man tagit bort många engångsposter. Syftet är att kommuner och regioner ska se till att skatter och statsbidrag täcker kostnaderna för verksamheten.
– Det handlar om att man genom god ekonomisk hushållning inte ska belasta kommande generationer, säger Madeleine Holm på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Under 2019 har regionen sålt en del av de gamla kontorslokalerna på Slottsgränd, men framför allt är det nya redovisningsregler för värdepappershanteringen som bidrar till ett överskott på 259 miljoner kronor. När man räknar bort de poster som inte ska vara med enligt balanskravet landar regionen på minus 80 miljoner för 2019.
Det räcker dock inte att regionen går plus minus noll. Över tid måste kommuner och regioner enligt lagen gå med plus. Hur stor vinst det ska vara bestämmer varje region på egen hand. För Region Uppsalas del har man satt ett mål att man i genomsnitt, över både bra och dåliga tider, ska ha en vinst i balanskravsresultatet på 2 procent av intäkterna i skatter och statsbidrag. I praktiken handlar det om ungefär 250 miljoner kronor.
Skälet till vinstkravet är bland annat att pensioner i det gamla pensionssystemet, som tjänats in före 1989, kostar mer när de betalas ut än vad som satt av när de tjänades in. Just detta är dock ett övergående problem. Ju längre tiden går kommer en allt större andel av pensionsbetalningarna att ha tjänats in i det nyare systemet, där pensionen bestäms av de inbetalda premierna och inte av slutlönen.
Ett annat skäl till att det behövs ett överskott är att nya fastigheter och maskiner är dyrare än de gamla som skrotas. Det kräver kapital för nyinvesteringar.
Det finns också saker som verkar åt andra hållet: Den medicinska utvecklingen gör att vården blir billigare än vad regionerna räknat med i sina långtidsprognoser. Ett exempel är titthålsoperationer, rutinmässiga behandlingar som exempelvis blindtarmsoperationer görs mycket billigare i dag än för 30–35 år sedan.
Björn Larsson, ekonomichef på Region Uppsala, anser dock att vinstmålet på 250 miljoner är befogat.
– 2 procent är inte mycket i förhållande till omsättningen. Men i praktiken är överskottsmålet inte en fråga nu eftersom vi inte klarar det. I budgeten för 2019 hade vi reserverat ett plus på 138 miljoner. Men resultatet blev minus 80 enligt balanskravet, säger Björn Larsson.