I 67 år fanns det en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping. 1979 lades den drygt fyra mil långa järnvägssträckan ner och i dag finns bara banvallen kvar som en populär gång- och cykelväg längs delar av väg 55.
Men marken för en ny framtida järnväg är sedan flera år reserverad av Uppsala och Enköping. Möjliga sträckningar är identifierade i översiktsplaner.
Kommun-, region-, och riksdagspolitiker från olika partier har stridit för att Trafikverket ska påbörja det omfattande projektarbetet. Lokalt finns alltså en politisk enighet. Men inget händer.
Eller, det är inte riktigt sant. Om man ska tro regionrådet och Enköpingsbon Johan Örjes (C), som även är ordförande i trafik- och samhällsutvecklingsnämnden i Region Uppsala, så togs ett mycket viktigt steg i frågan i oktober.
– Att bygget av en järnväg mellan Enköping och Uppsala nu finns med i Mälardalsrådets systemanalys för transportinfrastrukturen är oerhört viktigt. Det visar att det här är inte bara en sak för Uppsala län utan att hela Mälardalsregionen ser det som en viktig framtida infrastrukturinvestering, säger Johan Örjes som är Uppsalas representant i rådet.
Mälardalsrådet kan beskrivas som regionernas lobbygrupp i framför allt infrastrukturfrågor gentemot myndigheter och regering. De sju länen som ingår är Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Även Region Gävleborg har deltagit i det senaste arbetet.
Regionerna har i det omfattande 76-sidiga dokumentet ”Framtidens resor – storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen” gemensamt listat en mängd olika infrastrukturprojekt som staten bör prioritera på kort och lång sikt.
Och satsningar på just regiontågen anses mycket viktiga, vilket UNT skrivit om tidigare. Fram till 2030 har fyrspårsutbyggnaden mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholm högsta prioritet. Därefter kan nästa järnvägsprojekt i länet att få klartecken från staten bli den så kallade Aroslänken mellan Uppsala och Enköping.
Det hoppas i alla fall Johan Örjes.
– En tågförbindelse skulle bidra till utvecklingen i hela Mälardalen genom att knyta samman Uppsala via Enköping med Västerås, Örebro och även Eskilstuna på ett bra sätt, säger han och fortsätter:
– Det kommer till exempel att ge möjligheter för dem som bor i Västerås att nå Arlanda inom en timme. Det skulle också skapa en betydligt bättre sammankoppling mellan Enköping och Uppsala och knyta ihop hela länet utifrån arbetsmarknad, studier och möjligheter att ta del av kulturutbud.
Men för att järnvägsprojektet ska bli verklighet behöver regeringen och Trafikverket övertygas om att satsa miljarder av statens pengar. Och det är som bekant inte alltid så lätt.
Den 10 januari kunde UNT berätta att Trafikverket inte längre anser att jätteprojektet fyrspåret söder om Uppsala kan påbörjas senast 2026, som avtalet säger. I stället vill man satsa pengarna på järnvägsunderhåll i Sverige, vilket fått flera politiker i länet att slå bakut.
– Jag är upprörd och förvånad. Vi menar att vi har ett avtal med staten om fyrspår, sa Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, till UNT då.
Och även i Knivstas kommunhus mullrar missnöjet. I en skrivelse till regeringen och Trafikverket kräver kommunen att fyrspårsavtalet fullföljs. Annars tänker inte Knivsta bygga de 15 000 bostäder som utlovats.
Också Mälardalsrådet ryter ifrån om Trafikverkets aviserade försening och skriver i sitt remissvar till infrastrukturdepartementet att det är ”oacceptabelt och riskerar att drabba både regeringens klimatpolitiska- och bostadspolitiska målsättningar”.
Så det finns många hinder på vägen innan tågen kan rulla mellan Uppsala och Enköping igen. Och om finansieringen av Aroslänken skulle få klartecken från politiskt håll ligger flera andra infrastruktursatsningar på nationell nivå före i kön.
Frågan är dessutom om coronapandemin har förändrat behovet av kollektivtrafik för gott. Region Uppsala ska nu bland annat utreda om planerna på fyrspår, spårväg i Uppsala och andra stora infrastruktursatsningar i länet kan påverkas av nya resmönster i framtiden, vilket UNT berättat om tidigare.
Men den risken är liten, menar Johan Örjes.
– Jag har svårt att se att de stora infrastrukturinvesteringarna skulle påverkas på lång sikt. Sedan vet man ju inte, vi kan ju ha ett helt annat samhälle efter pandemin, säger han.