Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och regeringen gav samtidigt Sveriges geologiska undersökning (SGU) utreda möjligheterna för undervattenskablar till vindkraftparker.
Länet har i princip inga vindkraftverk på land, men till havs händer det just nu desto mer. Tre ansökningar om storskaliga vindkraftparker i vattnet utanför Upplandskusten lämnades in till regeringen under förra året.
I juli i fjol lämnades den första ansökan in, för parken Fyrskeppet. Under hösten gav regeringen i uppdrag till länsstyrelsen i Uppsala att bereda ansökan.
– Dagens regeringsbeslut om beredning av nya ansökningar till havsbaserad vindkraft är en viktig del i vår omställning av klimatpolitiken, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) då.
Länsstyrelsen ska utreda förutsättningarna för vindkraftparken, inhämta synpunkter på planerna och slutligen lämna ett förslag till beslut.
– Det är en omfattande process som vi nog kommer ägna större delen av 2024 åt. Möjligtvis kan vi påbörja arbetet med att inhämta synpunkter för den första parken under våren, säger Bernt Forsberg, handläggare på länsstyrelsen.
Bernt Forsberg, handläggare på Länsstyrelsen i Uppsala län, arbetar nu med att bereda den första ansökan för en vindkraftpark utanför Upplandskusten.
Det är en mängd olika aspekter som länsstyrelsen och i förlängningen regeringen måste ta hänsyn till. Det handlar exempelvis om naturvärden, fågelliv, sjöfart och fiskerinäringen samt strömmingens förutsättningar att föröka sig. Berörda myndigheter, kommuner och intresseorganisationer ska få möjlighet att tycka till. Men själva beslutet fattas av regeringen eftersom Fyrskeppet inte är tänkt att ligga inom svenskt territorialvatten utan i svensk ekonomisk zon.
I slutet av förra året lämnades alltså ansökningar in för två ytterligare vindkraftparker utanför Upplandskusten in till regeringen. Det handlar om Najaderna och Olof Skötkonung. Processen för Olof Skötkonung blir troligtvis lik processen för Fyrskeppet eftersom även den är tänkt att ligga i den ekonomiska zonen.
Tre olika företag vill bygga vindkraftparker i Östersjön utanför Upplandskusten. Den närmst fastlandet skulle ligga knappt två mil utanför Hållnäshalvön och fem mil från Gräsö.
Najaderna däremot ligger delvis inom svenskt territorium, närmare bestämt i Tierps kommun. Inom svenskt territorium är det mark- och miljödomstolen som prövar ansökan. För parker i havet utanför kommungränserna har kommunerna ingen vetorätt, men inom gränsen krävs det som formellt kallas kommunal tillstyrkan. Enligt Tierps kommun är det dock ännu för tidigt att fatta beslut i frågan.
Området i Östersjön där bolagen vill bygga har av staten delvis pekats ut som ett energiutvinningsområde. Bolagen anser att det här är ett bra område för etablering av storskalig vindkraft, bland annat på grund av närheten till den energislukande Uppsala- och Stockholmsregionen.
Totalt har runt 20 ansökningar som vindkraftparker till havs lämnats in till den svenska regeringen de senaste åren. Tre ansökningar har hittills beviljats.
Samtidigt är alla tre parkerna tänkta att ligga kring de värdefulla naturområdena vid Finngrunden. Åtminstone två av vindkraftsbolagen har därför lämnat in särskilda ansökningar för att få bygga nära sådana här Natura 2000-områden, som de kallas.
Sammanlagt gäller de tre ansökningarna maximalt 342 vindkraftverk. Jämfört med andra vindkraftparker som finns i dag beskrivs de här parkerna som mindre, men med större kraftverk och därmed relativt kraftfulla.
Alla de här tre parkerna skulle tillsammans kunna producera drygt 21 TWh el per år, det vill säga nästan lika mycket som Forsmarks tre kärnkraftsreaktorer. Att tre parker skulle bli av är dock en omöjlighet eftersom åtminstone två av parkerna vill göra anspråk på delvis samma område. Hur många av parkerna som kan få byggas, om ens någon, och i sådana fall vilken eller vilka är upp till regeringen att avgöra. Det är inte principen först till kvarn får mala, alltså att första inlämnad ansökan har förtur, som gäller.