Uppsala tingsrätt är en av de många domstolar i landet som ingår i satsningen med snabbare lagföring.
Säg att en person grips för snatteri flera gånger under en period av några månader. Efter en tid åtalas personen för snatterierna samt för ett fall av rån.
Domstolen dömer personen fullt ut för rånet som är det allvarligaste brottet. Men snatterierna läggs samman och döms "i klump" vilket leder till en lindrigare påföljd än om snatterierna hade dömts var och en för sig vid olika tillfällen. Det blir alltså en form av mängdrabatt.
Men den första september införs en ny modell i Uppsala län som gör att mängdrabatten i vissa fall försvinner. Det ska fungera ungefär så här:
En person grips för snatteri och via ett särskilt snabbspår överförs ärendet till åklagare. Personen döms inom loppet av några veckor och när hen åter snattar blir det ett nytt, separat åtal. På så sätt elimineras mängdrabatten och personen döms för varje brott för sig, vid skilda tidpunkter.
Patruller ute på fältet får mer arbete med att höra vittnen på plats och liknande men vid andra enheter inom polisen blir det tidsvinster, säger Arne Nolén.
– En fördel är att brottsaktiva personer ser att det blir straff för samtliga brott. Förhoppningen är även att personer ska avhålla sig från fortsatt brottslighet om de möts av en snabb reaktion, säger Arne Nolén som arbetar vid polisen i Uppsala län med att införa den nya modellen.
Om satsningen snabbare lagföring slår väl ut kan den i framtiden omfatta fler brott, exempelvis misshandel.
Metoden, som kallas snabbare lagföring, har testats på andra håll i landet. Enligt en utvärdering har tiden från brott till dom kortats från 22 till 6 veckor.
Till en början är det långt ifrån alla brott som omfattas av modellen. Främst gäller det sådana som är enkla att utreda, bland annat olovlig körning, ringa narkotikabrott, sexköp och trafikbrott. Beroende på hur arbetet går kan brottskatalogen komma att utvidgas till att gälla även andra brott, exempelvis misshandel.
Efter första september blir det svårare för personer som ofta återfaller i småbrott att få strafflindring. Det säger Arne Nolén vid Enköpingspolisen.
Arne Nolén tror att ett 40-tal brott i veckan, grovt räknat, kan komma att dömas på det här sättet i Uppsala län. Det skulle innebära runt 2 000 domar per år.
En skillnad jämfört med idag är att poliserna som kommer till brottsplatsen måste vidta fler utredningsåtgärder.
– Tanken är att utredningen så långt som möjligt ska göras klar på plats. Det kan till exempel handla om att genast höra vittnen och då vinna tid genom att de inte behöver kallas till förhör senare. På så vis undviker man att ärenden blir liggande i månader hos polisens utredningsenhet och hos åklagare, uppger Arne Nolén.
"I och med att målen kommer snabbare till domstolen är vittnesmålen färskare och bevisningen därmed av högre kvalitet", säger chefsrådman Maria Hallqvist.
En annan nyhet är att den misstänkte redan på brottsplatsen får veta när hen ska inställa sig i domstolen. Den som inte kommer till rättegången kan dömas ändå.
Även i nuläget kan domstolen döma en person som inte dykt upp i rättssalen. Men förutsättningen är att personen blivit delgiven, det vill säga tagit emot stämningsansökan och andra handlingar i målet.
Chefsrådman Maria Hallqvist ser bara fördelar med den nya arbetsmetoden.
"På det stora hela finns det bara positiva omdömen från dem som arbetat med modellen", berättar hon.
Ofta är det svårt att få tag på personer för delgivning och då går det lång tid innan rättegången kan hållas. För att genomföra modellen snabbare lagföring har reglerna ändrats. Den misstänkte får veta att handlingarna finns att hämta på domstolen från en viss tidpunkt. Hämtas inte papperen ut anses personen delgiven ändå och rättegången kan genomföras.
– Vi lägger ner massor av tid på delgivningar så det här arbetssättet kommer att innebära en stor tidsbesparing, säger Maria Hallqvist, som är chefsrådman vid Uppsala tingsrätt och arbetar med att introducera arbetssättet.
Varje torsdag ska Uppsala tingsrätt i den här rättssalen ta upp de mål som ingår i snabbare lagföring.
Maria Hallqvist ser en rad fördelar med modellen.
– Utvärderingar har visat bland annat att det blir effektiviseringsvinster för hela rättskedjan, säger hon.