En korsning med Fyrislundsgatan som nyligen byggts i höjd med Årsta centrum har utformats på ett sätt som ger cykeltrafiken en krokig väg med snäva kurvor runt stolpar som placerats mitt i vägen.
Nicole Carpman är en av dem som reagerat på utformningen.
– Det blir väldigt trångt i korsningen vid svängen och svårt att mötas för cyklisterna. Stolpen står dessutom mitt i färdvägen. Det är jättevanligt att de gör korsningarna så här. Jag undrar varför de fortsätter med det, säger hon.
De ansvariga hänvisar till trafiksäkerheten.
– Det är en vanlig standardlösning. Tanken är att refugen ger ett skydd mot en bil som svänger, säger Patrik Österbring, enhetschef på stadsbyggnadsförvaltningen.
Har ni statistik som visar att det minskar olyckorna?
– Vi jobbar inte med statistik på det viset. Alla som jobbar med trafik har byggt upp en erfarenhet och vi pratar med varandra över kommungränserna.
Är det bara ett allmänt tyckande som ligger bakom?
– Jag kan inte svara på om det finns någon forskning. Det här är en bedömning vi gör utifrån ett trafiksäkerhetstänk, säger Patrik Österbring.
Anna Niska, forskningsledare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, säger att den här trafiklösningen – där cykelbanan gör en sväng före korsningen – har blivit vanlig i många kommuner.
– Jag vet inte var det kommer ifrån. Man ser det ofta i Sverige, men inte någon annanstans.
Några forskningsstudier om det verkligen ökar säkerheten finns inte heller, uppger hon. Enligt Anna Niska är detta ett av många exempel där infrastruktur för cykeltrafik utformas utan forskningsstöd.
– Ofta används en typ av utformning plötsligt i många kommuner. Sen när vi tittar närmare på det visar det sig att det inte finns något belägg för att det skulle vara en bra lösning.
För att få ett bättre underlag skulle det behövas mer forskning. Men hon kan inte lova att VTI gör en studie av lämpliga utformningar.
– Problemet är att vi måste ha forskningsfinansiering. De mesta forskningspengarna är statliga, men det är kommunerna som ansvarar för utformningen. Därför blir det ett glapp.
Snäva kurvor runt stolpar kan ge en ökad olycksrisk. De studier som finns visar att de flesta olyckor med allvarligt skadade cyklister är singelolyckor. Olyckorna kan enligt Anna Niska i många fall relateras till miljön. Det kan vara löv, grus, is eller snö på vägen, men även stolpar eller gropar i cykelbanan.