– Indragningen vid korsningarna gör vi av trafiksäkerhetsskäl, säger Patrik Österbring enhetschef på stadsbyggnadsförvaltningen.
Enligt Trafikverkets riktlinjer ökar olyckorna med en sådan lösning. Har ni någon annan forskning som visar motsatsen?
– Det här är en vanlig lösning och varje stad har trafikmänniskor som upplever att säkerheten ökar när man gör så här. Men det är svårt att säga något generellt. Det har också att göra med hur det ser ut på platsen, säger Patrik Österbring.
Så sent som i oktober i år inträffade en trafikolycka i en korsning av den här typen som ledde till att en cyklist fick föras i ambulans till Akademiska sjukhuset.
Lars Ekman, trafiksäkerhetsexpert på Trafikverket, som varit med och tagit fram riktlinjerna i Trafikverkets rekommendationer, säger också att det är säkrare ju närmare korsningen man lägger cykelpassagen.
– Då är bilisternas hastighet låg och uppmärksamheten högre. Kommer cyklisten på samma plats där bilisterna förväntar sig att det också kommer andra bilar drar man nytta av det, säger han.
Men det kan ändå finnas fördelar med en indragen cykelpassage, menar han.
– Om det är mycket trafik kan bilisterna då koncentrera sig på ett trafikflöde i taget. Men ska man lägga passagen längre från korsningen kräver det hastighetsdämpande åtgärder.
Är det cyklarnas eller bilarnas hastighet som behöver sänkas?
– Det är framför allt bilarnas hastighet som ska sänkas. Cyklister kör inte ihjäl folk på det viset, säger han.
Sofia Gjerstad, områdeschef för gata park, säger att hastighetssäkringen är viktig och att det är något kommunen arbetar med.
Men i Uppsala har farthinder för biltrafiken byggts endast i undantagsfall vid de indragna cykelpassagerna. Vid samtliga av de ny- eller ombyggda korsningar som UNT gått igenom saknas det.
Anna Niska, som forskar om cykelfrågor på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, säger att det inte finns någon vetenskaplig studie som ger ett klart svar på vilken lösning som är säkrast. Men att hon är mer benägen att gå på det som står i Trafikverkets rekommendationer.
– Jag är rätt tveksam till den indragna lösningen. Det innebär att man som cyklist hamnar med ryggen mot trafiken. Men det här är ganska typiskt för cykel. Man använder en utformning som blir standard och används nästan överallt. Och ibland blir det värre för cyklisterna. Över lag skulle man behöva gå mer på djupet och undersöka olika utformningar, säger hon.