"Det handlar om efterfrågan och behov. Vi har fler platser än det finns behov för. Det är egentligen inte svårare än så," säger Lenita Granlund, förvaltningsdirektör på vård- och omsorgsförvaltningen.
Drygt hundra av de 300 tomma platserna i Uppsala finns på kommunens egna boenden, och ytterligare hundra på äldreboenden som drivs av privata företag. Den sista tredjedelen utgörs av platser på ett nytt privatdrivet boende som står redo, men som ännu inte öppnat.
Kostnaden för tomgången är svårberäknad. Rikard Sörell, ekonomistrateg på Uppsala kommun, uppskattar att de drygt 100 tomma platser som finns i kommunens regi kostar 50 miljoner kronor mer om året än om de varit bebodda, förutsatt att det totala behovet av platser är detsamma. Och dyrare kan det bli.
– Det finns lite olika scenarier för de kommande åren, och det rör sig om preliminära siffror – men om ungefär 100 platser står tomma under fem års tid kan motsvarande kostnad för perioden vara över 200 miljoner kronor, säger Rikard Sörell.
En bidragande orsak till de höga kostnaderna är att majoriteten av de tomma platserna är utspridda över olika boenden och avdelningar.
– Om det är 12 eller 13 brukare på en avdelning påverkar inte bemanningen, det behövs fortfarande lika mycket personal, säger Lenita Granlund, förvaltningsdirektör på vård- och omsorgsförvaltningen.
– I det fallet är kostnaden kommunen har för platsen mer eller mindre densamma vare sig den är belagd eller obelagd. Dessutom får kommunen ingen hyresintäkt, och kommunen betalar också för brukarens boende i privat regi, säger Rikard Sörell.
Att efterfrågan på äldreboendeplatser inte matchar utbudet är inget nytt. Under våren rapporterades hur inflyttningarna till äldreboenden för ålderskategorin 70+ minskade med 23 procent i Uppsala län för perioden februari till november 2020 jämfört med tidigare år. Det är sannolikt en effekt av pandemin, men den avtagande siffran har varit märkbar även tidigare.
– Man ser en svagt nedåtgående trend för intresset kring särskilt boende för äldre nationellt. Fler vill bo kvar hemma, eller ha mellanvård. Det har ingenting med pandemin att göra – tomma platser har funnits i flera år, säger Lenita Granlund.
Men det har inte alltid funnits platser i överflöd. I början av 2010-talet var efterfrågan betydligt större än utbudet och köerna till boenden i kommunen var bland de längsta i landet. Något behövde göras – fort. Äldrenämnden fattade beslut om att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) 2013, vilket öppnade för privata aktörer att bygga äldreboenden. Då skulle fler boenden kunna byggas på kortare tid. Men beslutet innebar risker.
– I utredningen inför beslutet konstaterade man att det fanns en risk att den fria etableringen skulle kunna leda till överetablering – att det kunde komma så många särskilda boenden att systemet skulle riskera att falla ihop som ett korthus, säger Eva Christiernin (S), ordförande i äldrenämnden.
"Vi vill inte se en situation där dementa personer i 90-årsåldern måste flytta för att deras boende gått i konkurs," säger Eva Christiernin (S), ordförande i äldrenämnden, om de många tomma platserna på äldreboenden i kommunen.
Tobias Smedberg (V), ledamot i äldrenämnden, menar att Lagen om valfrihetssystem (LOV) är en av de största bovarna i dramat med de många tomma platserna.
– Det finns grader i helvetet, och längst ner finns LOV. Den slår hårt mot vår kommun, säger han och fortsätter:
– När Uppsala införde rätten för privata företag att etablera privata äldreboenden när, var och i hur stor utsträckning de vill började det inte byggas utifrån behov, utan utifrån spekulation – var de kan tjäna mest pengar.
"Det är vansinnigt. De kommande tio åren ser vi ut att ha för många boendeplatser. Pengar som vi skulle behöva för att anställa personal och finansiera välfärden kommer gå till att betala tomma platser," Tobias Smedberg (V), ledamot i äldrenämnden.
Han ser helst att kommunen går ifrån LOV för särskilda boenden för äldre helt och hållet.
– Det måste vi göra. Det är vansinnigt. De kommande tio åren ser vi ut att ha för många boendeplatser. Pengar som vi skulle behöva för att anställa personal och finansiera välfärden kommer gå till att betala tomma platser.
Nu kan LOV:s framtid i samröre med äldreboenden vara uppe för diskussion. Kommunstyrelsen har röstat igenom en utredning kring hur kommunens rådighet över etableringen av särskilda boenden kan stärkas. Vad "rådighet" innebär ska utredas, och även vilken slags boende- och vårdformer som krävs för att ligga i nivå med behoven. Utredningen ska återrapporteras till kommunstyrelsen innan årsskiftet.
– LOV tjänade sitt syfte under en period, men har nu blivit källa till en stor utmaning. I nuläget får vi som kommun inte ens veta när det är ett nytt privat boende på gång. Vi har ingen möjlighet att planera. Allt hänger på att vi behöver få tillbaka kontrollen över tillströmningen, säger Eva Christiernin (S) och fortsätter:
– Överetableringen är inte bara ett hot mot kommunens äldreomsorg – den hotar också de redan etablerade privata boendena. Vi vill inte se en situation där dementa personer i 90-årsåldern måste flytta för att deras boende gått i konkurs.
Camilla Westerborn (L), ledamot i äldrenämnden, välkomnar utredningen.
– Vi vill att utredningen ska få visa på vilka olika möjligheter som finns framöver. Vi vill värna valfriheten – den är viktig för oss – men vi inser också att vi måste ha en kostnadskontroll.
"Det finns ingen färdig lösning. Vi vill att det ska finnas olika etableringsmöjligheter, men vi måste skapa oss en kostnadskontroll," säger Camilla Westerborn (L) om den utredning som nu ska tas vid.
Men hon delar inte Tobias Smedbergs (V) mörka syn på LOV.
– Uppsala hade ett stort underskott på platser när LOV infördes. Utan den hade vi nog stått med långa köer till äldreboendena i dag också. LOV infördes för att göra det möjligt att få till fler platser, och det har funkat. Vi har ingen kö alls till kommunala äldreboenden idag, och det är väldigt positivt. Liberalerna är inte beredda att ta bort LOV rakt av, utan vill invänta utredningen och ta ställning utifrån vad den kommer fram till.
Hon hoppas också att utredningen ska öppna för möjligheter att se över de äldreboenden som drivs i kommunal regi, och avveckla eller bygga om de lokaler som inte fungerar för verksamheten.
"Intresset för att flytta till Juliahemmet var större än man vågat hoppats. Vi är en av få enheter i Uppsala kommun som har kö," säger Erika Norlander Ekberg, verksamhetschef på Juliahemmet.
Otillräckliga lokaler är däremot inte ett problem för Juliahemmet i Ultuna. Boendet, som drivs av den ideella föreningen Ersta diakoni, slog upp dörrarna till sina nybyggda lokaler i februari i år. Här märks inte överflödet av platser på äldreboenden i kommunen – de två nuvarande avdelningarna är nästan fullbelagda, och 13 september öppnar ytterligare en.
– Intresset för att flytta till Juliahemmet var större än man vågat hoppats. Vi är en av få enheter i Uppsala kommun som har kö, säger Erika Norlander Ekberg, verksamhetschef på Juliahemmet.
Drygt 1600 personer bor på särskilda boenden för äldre i Uppsala kommun i dag. En av dem är 90-åriga Torborg Tapper som bor på Juliahemmet och här fikar tillsammans med verksamhetschef Erika Norlander Ekberg.
Hon är inte särskilt bekymrad över den trend som pekar på att något färre bor på särskilda boenden.
– Jag känner mig inte orolig för vår del utifrån det mottagande som Uppsala gett Ersta. Det är en fråga för politiker att ta i beaktande när man planerar framåt. Men samtidigt vet vi att det kommer fler äldre framöver – det kommer vända.