Kanske står vi mitt i ett avgörande skifte. Från att vi instinktivt känt: "Herregud, det här måste ju en människa sköta, inte en dator!", kan vi vara på väg mot en ny ryggradsreflex: "Hur i hela fridens namn vågade vi låta människor göra det här?!" Den mänskliga faktorn är ju trots allt en säkerhetsrisk.
Ett exempel på att tekniken redan finns är bilkörning. Skiftet i attityd har inte skett än, frågor om etik, säkerhet och ansvar väntar ännu på svar som vi känner oss trygga med – men det kommer, det tror alla forskare vi talat med.
Motorn i förändringen är utvecklingen inom artificiell intelligens, AI. AI handlar om att bygga datorsystem som uppvisar ett intelligent beteende genom att analysera sin omgivning för att sedan, med viss grad av autonomi, fatta beslut for att uppnå specifika mål. Så låter det i alla fall när forskaren Lina von Sydow, prefekt och chef för Institutionen för informationsvetenskap, beskriver AI.
– Den här har exploderat de senaste åren. Nu måste vi också fråga oss vad vi vill göra med AI, hur det ska kunna ske och vem som är ansvarig, säger hon.
För 20 år bildades Institutionen för informationsvetenskap. Sedan dess har världen sett en digitaliseringsrevolution. Då gick man till bordet där datorn stod för att utföra något. I dag är allt uppkopplat.
– Internet är inte längre något som finns där utanför, som man hanterar på något speciellt vis. Vi är mitt i det hela tiden. Det är den stora skillnaden, säger Lina von Sydow.
Nästa steg är att vi med AI:s hjälp kan låta fler och fler uppgifter utföras eller till och med tas över av datorer.
En av de datorerna heter Love. Med visst stånk och stön tar hon sig upp från källargolvet på en av Polacksbackens kasernbyggnader. Love charmar med sina ögonblinkningar och sitt artiga sätt, lite som 3PO i Stjärnornas krig-filmerna.
Love är en social robot och ett verk av Ginevras Castellanos forskning. Målet för forskningen är att utveckla robotar som lär sig att interagera med människor på ett sätt som ger vinster för samhället, förklarar Ginevra Castellano. Med hjälp av AI vill hon helt enkelt att robotorna ska utveckla sociala färdigheter.
Ginevra Castellano är övertygad om att robotar som Love är en stor tillgång i skolan och i vården
– Robotar ska inte ersätta någon anställd, utan vara ett socialt stöd i till exempel elevers inlärning, säger hon.
På ett bord i labbet finns också Jona, en robot i form av ett människolikt ansikte. Jona ska kunna stötta exempelvis en elev som löser ett problem, som att lägga ett pussel. Om tio år har vi sociala robotar ute i samhället, tror Ginevra Castellano. Den möjliga vinsten är mycket större än risken, verkar hon tycka.
– Vi kommer inte bara få lära oss mer om robotar – de kommer att lära oss mycket om oss själva, säger hon.
Om söta robotansikten är AI:s yta, är information och data dess själ. I dag handlar forskningen mycket om att hantera och lagra data, ofta i enorma mängder, och hur man sedan bäst utvinner viktig information ur den, som uppgifter från Love och Jona om hur vi människor reagerat i interaktionen med dem.
Utbildningsutbudet på Uppsala universitet anpassas löpande efter den här utvecklingen.
– Till hösten startar vi flera nya utbildningsprogram, bland annat i maskininlärning, säger Lina von Sydow.
Ett exempel på vad det kan vara är artificiell intelligens som i stället för läkare granskar röntgenbilder. Med stora datamängder i botten kan datorerna "läras" att klara av att ställa en diagnos eller peka på de mest sannolika diagnoserna som en läkare sedan får ta ställning till. Ett liknande exempel är EKG-granskning. Där studerar forskare i Uppsala just nu hur AI skulle kunna underlätta vardagen för läkare.
I det fallet handlar det om ett samarbete med sjukhus i Brasilien med patienter som kan ha 200 mil till en hjärtspecialist. EKG-utrustning finns dock betydligt närmare. Sedan kan AI hjälpa till med de första analyserna, för att effektivisera läkarnas arbete.
Thomas Schön, professor och ansvarig för EKG-projektet, tror att det dröjer länge än innan datorerna ersatt människan. AI handlar snarare om att frigöra tid, menar han
– Med hjälp av AI kan exempelvis läkare slippa vissa uppgifter och lägga tiden på viktigare saker. Inom vissa specialiteter, som patologi, kan AI fylla ett behov för att det helt enkelt är svårt att hitta läkare till det, säger han, som manar till försiktighet med begreppet intelligens.
För datorerna är inte intelligenta, det handlar om skickligt utförd, mänsklig ingenjörskonst som skapat bra funktioner, påpekar Tomas Schön. Han vill tonar ner oron för att datorerna en dag ska ta över.
– Alldeles för många haussar upp det här och spelar på människors känsla av fruktan. AI kommer utan tvekan att öka men vi är inte på långa vägar där då den mänskliga hjärnan ersätts, säger Tomas Schön.
Att AI rör om i uppfattningen om oss själva och vår tillvaro syns på de nya typer av forskningsfrågor som ställs, inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap. I höst beviljades exempelvis fyra Uppsalaforskare i det fältet femåriga anslag för forskning kring AI. I ett av projekten ska forskare vid sociologiska institutionen titta på AI inom biomedicin och vad som händer när mänskliga bedömningar och traditionella vetenskapliga metoder kompletteras eller till och med ersätts av AI-teknik.
Ett av projekten fokuserar på biometri, det vill säga den allt vanligare inloggningstekniken där vi med hjälp av AI enkelt kan identifiera oss med fingeravtryck, ansiktet eller ögat. Frågan forskaren ställer sig är vilken betydelse den tekniken får för våra liv och för uppfattningen om säkerhet och integritet.
I det tredje projektet undersöker forskare i nationalekonomi vad AI och robotiseringen kommer att innebära för arbetsmarknaden. Och vid det fjärde, inom juridik, är frågan hur sådant som demokrati, mänskliga rättigheter, världsåskådningar och etik påverkas om människan skulle förlora i inflytande när AI tar över funktioner i samhället.
Tidigare i år inrättade Uppsala universitet, med ekonomiskt stöd av finansmannen Anders Walls stiftelser, en särskild AI-professur. Runt den ska ett nav för AI-forskning byggas upp. Linna von Sydow tror att Uppsala har en jättechans att ha en ledande position.
– Vi är redan duktiga. Och med vår bredd och forskning inom så många fält kan vi göra satsningar som inte tekniska högskolor kan, säger hon.
