Motion minskar risken för tidig död eller återfall bland dem som har haft en hjärtinfarkt: Det visar en färsk studie från Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset. 

– Vi undersökte de sex riskfaktorerna: Rökning, högt blodtryck, högt blodsocker, fetma, höga kolesterolvärden och fysisk inaktivitet. Det visade sig att fysisk inaktivitet innebar den allra största risken att få återfall. Det var lite förvånande, säger forskaren och hjärtläkaren Emil Hagström, Akademiska sjukhuset. 

Och fysisk aktivitet betyder varken intervallträning i löpspåret eller cykling i en hastighet som ger blodsmak. 

– Måttlig aktivitet ger resultat. Det räcker med ett pass på 30 minuter, fem dagar i veckan och om det gör personen lite andfådd. Då börjar hjärtat att jobba och det ger effekt. Och vi vet sedan tidigare att motion minskar risken att få en första hjärtinfarkt och andra sjukdomar som diabetes och fetma, säger Emil Hagström. 

I studien har forskarna granskat 65 000 personer som fått hjärtinfarkt och jämfört dem med 325 000 personer som aldrig haft en infarkt. 

– Den som haft en infarkt och har alla sex riskfaktorerna under kontroll har samma överlevnadstid som den som inte haft en infarkt, säger Emil Hagström.  

Studien visar också att fetma var den riskfaktorer som var minst viktig. 

– Lite övervikt spelar inte så stor roll som man trott. Att vara hälsosam och ha övervikt är bättre än att vara smal och inaktiv, säger Karin Kauppi som är dietist.  

Bägge två är med i "Programrådet för levnadsvanor". Rådets arbete går ut på att alla inom sjukvården ska arbeta med att förbättra patienternas levnadsvanor. Men det är inte så enkelt. Sedan början av 2000-talet har legitimerad sjukvårdspersonal kunnat skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR, men inte många patienter har fått chansen.  

– FaR, skrivs ut alldeles för sällan. Det måste vården bli bättre på. Det är ett stort glapp mellan våra riktlinjer om vad som är hälsosamt och vad vi erbjuder i verkligheten, säger Emil Hagström.  

I Uppsala län, med cirka 370 000 personer, skrivs det endast ut runt 1 500 recept på fysisk aktivitet per år.

Varför får inte patienterna fysisk aktivitet på recept?

– Det kan vara enklare att skriva ut piller eller handla om en gammal vana som behöver brytas,  säger han.  

– Oviljan att skriva ut fysisk aktivitet kan även bero på okunskap, säger Karin Kauppi. 

Den som googlar på "Fysiskt aktivitet på recept" ser att det är kontroversiellt bland läkare. En onödig åtgärd, konstaterar en grupp.

Emil Hagström och Karin Kauppi tycker tvärtom. De påpekar att det även är en utmaning ur jämlikhetssynpunkt.   

– Vi vet ju att inaktiviteten och ohälsan är större i de socioekonomiskt utsatta grupperna, säger hon. 

– I vårt län är det en tydlig skillnad mellan Uppsalabor och de som bor en bit utanför stan. De som bor utanför rör sig generellt mindre och har sämre hälsa, säger Emil Hagström.  

Det finns många hinder för att ändra livsstil. Att folk uteblir från inbokade tider är vanligt. För de som inte kan gå ifrån jobbet på dagtid kan vården behöva erbjuda kvällstider. Att träningsskor är för dyra för den med dålig ekonomi är ett annat exempel.

– För oss vårdpersonal är det viktigt att inte skuldbelägga människor utan fråga patienten vad de själva tycker att de skulle behöva, säger Karin Kauppi.