De senaste åren har droghandeln på internet tagit fart ordentligt. Om någon månad väntas en mycket omfattande polisutredning av nätbaserad narkotikaförsäljning bli offentlig.
Centralgestalt är en 27-årig man från Lund som sitter häktad sedan september 2018. Mannen anklagas för att ha legat bakom en plattform för knarkhandel på nätet kallad Flugsvamp 2.0.
Utredningen är nu inne i slutskedet och åklagaren planerar att väcka åtal mot 27-åringen och fyra andra personer i februari.
Kammaråklagare Annika Wennerström vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet misstänker att 27-åringen har administrerat narkotikahandel för hundratals miljoner kronor på Flugsvamp 2.0.
– Det är det hittills största ärendet i Sverige med droghandel via nätet. Det nya med den här utredningen är att bevisningen till största delen inhämtats från digitala miljöer. Därmed tror vi oss kunna komma åt dem som ansvarat för själva marknadsplatsen, uppger Annika Wennerström.
Härvan kring 27-åringen är ett av många belägg för att en stor del av knarkhandeln har flyttat över till nätet.
Uppsalapolisen har flera gånger avslöjat drogförsäljning på internet. Det gäller till exempel hemsidan Habbanisten som stoppades 2018 och där de inblandade enligt åklagaren hade sålt narkotika för minst 21 miljoner kronor.
En annan nätbaserad narkotikahärva med Uppsalakoppling gäller det så kallade Beroendeteamet.
Den 17 januari 2020 väntas domen mot två Uppsalabor som anklagas för att ha sålt droger via en hemsida kallad Beroendeteamet. Enligt åtalet har de skickat iväg minst 850 narkotikaförsändelser till beställare runt om i landet.
Genom näthandeln slipper missbrukarna söka upp langare på gatan, med allt vad det innebär av risken att bli lurad och sedd av polisen. Istället går det att lägga sina beställningar hemma via datorn och få preparaten levererade i brevlådan.
– Det finns inget som hindrar att 12–13-åringar köper narkotika via nätet. Föräldrar bör vara uppmärksamma på vad som kommer med posten, säger en polis som var med och slog ut Beroendeteamet.
Något som komplicerade utredningarna kring Beroendeteamet i Uppsala och Flugsvamp 2.0 var att de inte existerade på det vanliga, öppna internet. Istället pågick handeln på darknet, en dold del av nätet, där kommunikationen är krypterad och användarna svåra att spåra.
På darknet florerar kriminalitet som vapenhandel och spridning av barnporr. Betalningen görs ofta genom kryptovalutor som bitcoin, vilket försvårar för myndigheterna att komma åt transaktionerna.
Men trots krypteringar kan polisen angripa drogförsäljning på darknet.
– Meddelar vi ägaren av en dataserver att de tillhandahåller en olämplig hemsida tar de i allmänhet bort den. I annat fall kan internationella åklagarkammaren driva igenom ett beslut.
– Men står servern i länder som Sverige inte har samarbetsavtal med blir det svårare att agera, uppger Jan Olsson, kriminalkommissarie vid polisens nationella it-brottscentrum.
Det tillkommer ständigt nya sidor för knarkhandel på internet men enligt Jan Olsson har ökningstakten mattats av.
– De senaste två–tre åren har vi blivit bättre på att få tag på brottslingarna, bland annat tack vare ökat samarbete med poliser i andra länder.
Droghandeln på darknet drabbades av ett hårt slag i september 2019 då 200 servrar i närheten av Frankfurt togs i beslag av polisen.
En av de sajter som då slogs ut var just Flugsvamp 2.0. Den ansågs vara en av de största svenska marknadsplatserna för försäljning av narkotika och ska ha haft runt 10 000 köpare.
– Flugsvamp 2.0 stod troligen för mer än hälften av den svenska narkotikahandeln på nätet, säger Jan Olsson.
En stor del av narkotikan som distribueras via nätet har smugglats in från utlandet. Men mycket av införseln till Sverige kontrolleras aldrig och bara till Arlanda kommer det cirka 100 000 försändelser per dygn.
– Ett stort problem är att Tullen är svårt underbemannad, konstaterar Jan Olsson.
Problemet tycks öka. Antal kontroller av resenärer och postleveranser som genomförts av Tullen minskade med 16 procent mellan 2017 och 2018. Under samma tid sjönk Tullens narkotikabeslag med 15 procent i antal.
Narkotikan distribueras många gånger inom landet via post. Ett hinder i kampen mot droghandeln är att postpersonal inte har rätt att tipsa polisen om man upptäcker inrikesförsändelser som innehåller narkotika.
Regeringen har dock tillsatt en utredning för se över om postanställdas tystnadsplikt kan få brytas vid misstänkta knarkleveranser.
För att få bukt med problemen behövs mer brottspreventiva åtgärder anser Jan Olsson.
– Det är viktigt att alla som är intresserade av att köpa droger på nätet får klart för sig hur farligt det är. Man vet aldrig vad man får hem, det kan till och med vara preparat som är dödliga, betonar han.