På måndagen presenterade regeringen den nationella planen för satsningar i infrastrukturen. Och som väntat är fyrspårssatsningen mellan Stockholm och Uppsala med som ett av projekten. Däremot kom det inte nu något besked om medel avsätts till en spårväg eller inte.
LÄS MER: Den stora framtidsfrågan återstår
I avtalet om det så kallade Uppsalapaketet, där kommunen förbinder sig att bygga bostäder i utbyte mot att staten bygger ut järnvägen, finns även en passus om kollektivtrafiklänken mellan den blivande stationen i Bergsbrunna och Gottsunda, Ultunalänken. Här står att statens förhandlare ska uppmana regeringen att öronmärka 900 miljoner kronor för att Ultunalänken ska byggas som en spårväg.
– Det beslutet bereds nu inom regeringskansliet, säger Johan Edstav, som ledde förhandlingarna för statens räkning.
De pengar som finns att använda är de 12 miljarder som regeringen i infrastrukturplanen avsätter för stadsmiljöavtal, där staten medfinansierar kommunala satsningar på kollektivtrafik och cykelåtgärder.
Den normala gången är att Trafikverket efter ansökningar från kommuner och landsting beslutar om pengar för stadsmiljöavtal. Just nu bereder Trafikverket de ansökningar om pengar som kommit in under våren. Och ambitionen är att fatta beslut om dessa före midsommar.
Erik Pelling (S), kommunalråd i Uppsala, säger att kommunens arbete för att påverka regeringen att avsätta pengar för spårvägen fortsätter.
– Vi hade hoppats att de skulle berätta om det i dag. Men det innebär att vi får fortsätta vårt påverkansarbete. Jag tycker det ser ljust ut, men inget är klart förrän det är klart, säger han.
Han säger att det för Uppsalas del är positivt att regeringen i den nationella planen utökar driftbudgeten för järnvägen.
– För pendlarna handlar det inte bara om fyrspår utan även vad som händer under mellanperioden på 12 år. Och då är driftsbudgeten jätteviktig. Så vi har fått flera positiva Uppsalabesked i dag, säger Erik Pelling.
Ett bakslag för Uppsalas del är att ombyggnaden av plankorsningarna med järnvägen i centrala Uppsala skjuts på framtiden. De finns med i den nationella planen, men först i perioden 2024–2030, vilket innebär att byggstarten senareläggs ytterligare jämfört med tidigare besked.
– Det är inte avgörande för Uppsalas infrastruktur. Det är en viktig stadsmiljöfråga att binda ihop västra och östra delen av staden. Men det är ingen katastrof att det kommer efter 2024, säger Erik Pelling.