Sedan 2019 har Tierps kommun haft i uppdrag att genomföra en skolutredning för att se över grundskolans organisation och hur den kan bli bättre. Man hoppas kunna minska skolsegerationen bland annat med hjälp av en bostadsplan.
– Det finns många delar i rapporten som hänger ihop och som är viktiga att belysa. Segregation finns i hela kommunen men då den skiljer sig mellan de olika grundskolorna, säger Lotta Carlberg (C), ordförande i utskottet för barn och ungdom.
Från början var det tänkt att skolutredningen skulle vara färdigställd redan i december förra året, men man valde att förlänga utredningen fram till och med september i år. Kommunen har även fått en ny skolchef, Per Angemo, som tillträde i april 2020.
I och med detta så kommer man ha möjlighet att ha med kommunens senaste rapport om hur bostadssegregationen ser ut i åtanke under arbetet med själva utredningen då den även påverkar hur segregationen ser ut i skolan.
Hur ska man arbeta för att minska skolsegregationen?
– Det är ett långsiktigt arbete och det vi arbetar med just nu är att ta fram en ny översiktsplan om hur bostadsbyggandet kommer se ut i framtiden i hela kommunen, säger Carlberg.
Det är nämligen vilken del i kommunen som man bor i som sedan avgör vilken skola man placeras i. I dag finns det elva grundskolor i Tierps kommun fördelade på tio orter runt om i kommunen. Dessa skolor är i sin tur uppdelade i rektorsområden vilket innebär att elever ofta går i den skola som de geografiskt sett tillhör.
Centralskolan har främst elever från norra delen av Tierps tätort men ingår i samma rektorsområde som exempelvis Månkarbo. Samtidigt går elever från Söderfors i Aspenskolan i Tierp tillsammans med elever från södra delen av Tierps tätort, de två socioekonomiskt mest utsatta delarna i Tierp enligt kommunens analys.
Rapporten visar även på att behörigheten till gymnasieskolan är lägre i Aspenskolan samt i Örbyhusskolan i jämförelse med exempelvis Centralskolan. Så genom att bygga fler hyresrätter i ett villaområde hoppas man att minska den segregation som finns, och att det sedan påverkar kommunens grundskolor.
Redan nu arbetar kommunen även kortsiktigt med frågan.
– Vi tittar vilka resurser som behövs på respektive skola då behoven kan se olika ut. Till exempel så ska det finnas extra resurser till de elever som behöver det.