– Rapporten konstaterar att det finns socioekonomisk segregation i hela kommunen. Att minska segregationen är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv. Det handlar till exempel om att få människor att mötas – i området där man bor, i skolan, på arbetsplatsen och på fritiden, säger Sara Sjöqvist, hållbarhetsstrateg vid Tierps kommun.
En av de aspekter som sticker ut i rapporten handlar om den bostadssegregation som finns i kommunen. Enligt kartläggningen bor majoriteten av invånarna, 74 procent i småhus. Fem procent bor i bostadsrätter och 21 procent bor i hyresrätt. Inom Tierps kommun till exempel så dominerar antalet hyresrätter de södra delarna Tierp tärort, men också i Söderfors, medan majoriteten av de invånare som bor i Vendel, Västland och Medhedeby bor i småhus med eget ägande.
Något som i sin tur skapar en så kallad bostadssegmentering, alltså koncentrationen av en viss bostadstyp eller upplåtelseform i olika områden, vilket kan försvåra för individer att flytta inom kommunen vid förändrad ekonomi eller livsstil.
Den statistik som presenteras i rapporten påvisar att de familjer med barn under 17 år och som bor i södra delarna av Tierps tätort och i Söderfors så lever 20 procent av dessa med låg inkomststandard. I områden som Tobo, Vendel och Månkarbo är andelen mellan två och tre procent. Andelen unga personer mellan 20 och 25 år med låg inkomstnivå är närmare 50 procent i Söderfors och kring en procent i Vendel.
En faktor i sig som skapar en viss segregation mellan de olika områdena i Tierps kommun.
– Det är något som vi vill arbeta emot, ingen kommun vill bygga ett segmenterat samhälle. Det handlar om att vi måste ha detta i åtanke när vi arbetar med stadsbyggnads- och stadsplaneringsfrågor att försöka ska ett samhälle där vi får en blandning av villor, bostads- och hyresrätter, säger Adam Nyström, kommunarkitekt vid Tierps kommun.
– Samma sak gäller när det kommer till lägenhetsstorlekar, att vi inte får områden där det exempelvis bara finns ettor för att undvika att få ett bestämt marknadssegment just där. Eller om man som pensionär vill flytta från sin villa till en lägenhet i det område som man redan bor i, men att det inte finns några lägenheter.
I rapporten nämner man att det skulle kunna gå att minska bostadssegregationen genom att bygga fler hyresrätter i villaområden och bygga bostadsrätter i hyresrättsområden. Ett exempel är det nya bostadsområdet Siggbo i Tierps tätort där man planerar en bebyggelse med varierande boendeformer.
Men att bygga nyproducerade hyresrätter till den målgrupp som exempelvis har lägre ekonomi eller försörjningsstöd är inte helt lätt, menar Tierpsbyggens vd Roger Kjettselberg.
– Vi eftersträvar att få en variation bland våra hyresgäster så att vi inte får en segregation, vilket inte är så lätt då vi har en stor efterfrågan på våra hyresrätter och där kötiden ligger på mellan två till tre år, säger han.
– När vi pratar nyproduktion så är det helt andra hyror än de lägenheter som redan finns i vårt befintliga bestånd där hyran för en trea kan kosta 8 000 kronor i månaden. Vilket kan vara en hög hyra för de med sämre ekonomi.
Går det inte att bygga billigare lägenheter?
– I dag finns inte den möjligheten då varje projekt ska vara ekonomiskt lönsamt och då blir hyrorna högre.