"Vi har inget val, vi måste anmäla" säger polisen Hilda Degeryd.
En rapport från i år visar att länets unga mår allra sämst i just Tierp.
– Psykisk ohälsa är väldigt utredd bland unga generellt i landet. Men orsakerna till att Tierp sticker ut är nog flera. Det är en socio--ekonomisk utsatt kommun, som ligger mellan Gävle och Uppsala och därmed får en del av storstädernas problematik, säger Malin Edin, kurator på Centralskolan i Tierp.
På skolan arbetar två kuratorer, varav en är anställd på 50 procent av socialtjänsten sedan i juni förra året. Uppdraget är att stötta elever som behöver hjälp och se till att deras skolgång blir så bra som möjlig. Men kuratorerna ska även fånga upp unga som far illa och om socialtjänsten bör kopplas in.
– Det är viktigt med tidiga insatser. Därför måste skolan ha ett bra och nära samarbete med socialtjänsten, polisen och andra aktörer, säger Malin Edin.
Hon är skyldig att göra orosanmälningar när hon misstänker att nån elev far illa av till exempel destruktiva hemmiljöer, droger, kriminalitet, psykisk ohälsa eller övergrepp.
– Det är svårt att säga vilka orsaker till anmälan som är vanligast här, men känner jag en oro så är det viktigt att fånga den. Givetvis diskuterar jag med kollegor men det är betydelsefullt att lita på min egen professionella uppfattning.
I Tierp har antalet anmälningar ökat stadigt och under årets första halva är de fler än någonsin tidigare. Liknande tendens syns i övriga länet och på många andra håll i landet. Framför allt har anmälningar från skola och polis ökat markant.
– Vi har ett jättebra samarbete nu med socialtjänsten. Jag vet inte hur man jobbade för 10-15 år sedan, men nu har vi ett uttalat fokus på att fånga upp unga som vi träffar på i vår vardag och som vi misstänker far illa, säger Hilda Degeryd, områdespolis i Uppsala och Knivsta som arbetar mycket med barn och unga.
Orosanmälningar när det gäller barn och unga har aldrig tidigare varit så många som de är nu i Tierp. Framför allt är det polis och skola som anmäler.
Men om det är anledningen till ökningen av anmälningar är inte heller helt lätt att avgöra. Det verkar vara en kombination av att många unga faktiskt mår väldigt dåligt och att fler tagit till sig information om hur man går till väga vid oro.
– Vi har tydliga riktlinjer och rutiner nu hur vi ska göra för att socialtjänsten ska kopplas in. Men vi ser också att många unga for illa av pandemin på olika vis. De blev isolerade, kom av sig med sina aktiviteter som ställdes in och många har inte kommit gång med det igen.
Hilda Degeryd skulle gärna se att idrottsföreningar också blev bättre på att orosanmäla, till exempel om någon är aggressivt utåtagerande. Samtidigt har hon förståelse för att privatpersoner kanske drar sig för att anmäla.
– Man kanske tänker att man sviker ett förtroende eller drar igång en för stor apparat när socialtjänsten kopplas in. Det är lättare för mig och andra yrkespersoner, vi har inget val, vi måste anmäla, säger Hilda Degeryd.
Så gör du
Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och polis till exempel) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska det i regel anmälas till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Kontakta den kommun det gäller för att gå vidare.
Källa: Socialstyrelsen