Här ser vi samhällsbyggnadschefen Thomas Kihlström på en av de kullar vid deponin som byggts upp med fyllnadsmassor för att utgöra en del av den sluttäckningskonstruktion som ska säkerställa att avfallet i Gatmot inte utgöra en framtida risk för miljön.
På avstånd ser det ut som en stor kulle som på vintern skulle kunna vara en hyfsat avancerad skidbacke med bra fallhöjd.
Men kullen är ingen skidbacke – det är den gamla soptippen eller deponin som den också kallas, där det under många slängdes soppåsar, industriavfall, kemiskt avfall, latrin- och avloppsslam och byggde upp ett stort sopberg. När det snöade och regnade rann vattnet rakt igenom sophögarna och tog med sig olika ämnen från soporna till mark och vattendrag.
– Tidigare var det här det sätt som man i Sveriges kommuner hanterade avfallet från hushållen. Som tidigare verksamhetsutövare har kommunen ett ansvar att säkerställa att det inte sker någon form miljöpåverkan från deponin, förklarar Thomas Kihlström, samhällsbyggnadschef i Tierps kommun.
På tippen, som användes en bit in på 2000-talet, tas nu prover regelbundet på dag och- grundvatten för att mäta halter av bland annat grundämnen och oljor. Proverna redovisas till miljömyndigheter och enligt Kihlström har det hittills inte påvisat några negativa miljöeffekter.
En grävskopa på väg upp på en av kullarna vid deponin.
Nu görs en så kallad sluttäckning av deponin för att ytterligare minska en eventuell framtida miljöpåverkan.
– Det här är sådant som vi måste utföra för att säkerställa att eventuella föroreningar inte tar sig ut i dagvatten eller grundvattnet. Sluttäckningen genomförs utifrån regler och lagkrav i miljöbalken, det har vi ett ansvar som kommun och tidigare verksamhetsutövare att göra.
Förutom spridning i vattensystem kan en gammal soptipp även avge olika gaser som stiger upp i atmosfären och bidrar till växthuseffekten.
Täckningsarbetet av det fem hektar stora området inleddes 2014 och ska vara klart 2024.
När tidningen är på plats vid Gatmot med Thomas Kihlström och Dan Hedlund, projektledare för arbetet, rullar lastbilarna i jämn ström för att tippa de fyllnadsmassor som behövs för sluttäckningen av sopberget.
Fyllnadsmassorna ingår i den sluttäckningskonstruktion som ska säkerställa att avfallet inte utgöra en framtida risk för miljön.
Totalt handlar det om fem olika skikt där fyllnadsmassorna är det första skiktet och ska fungera som en terass- och avjämningskikt i konstruktionen. Totalt ska 120 000 kubik med fyllnadsmassor läggas på sopberget.
– De massor som läggs på är sådana som klassificeras som icke farligt avfall och består av bland annat sten, grus, jord och tegel, förklarar Dan Hedlund.
Det har funnits synpunkter på att de fyllnadsmassor som transporterats till Gatmot luktat samt ska ha lämnat efter sig spår av olika oljor.
Både miljö- och hälsoskyddsenheten på kommunen, som har kontrollansvaret av sluttäckningen, och Tierp Energi och Miljö (Temab) har gjort provtagningar och inte haft synpunkter på de fyllnadsmassor som transporterats till Gatmot.
En av många lastbilar med massor till deponin.
Förutom terass- och avjämningskikt ska konstruktionen även bestå av tät-, dränerings- och skyddsskikt liksom ett ytskikt i form av ett växtetableringsskikt där det ska sås gräs.
– Tanken är att samtliga skikt tillsammans med bland annat dräneringsdukar ska utgöra det skydd som behövs för att vatten inte ska tränga ned till avfallet och riskera en spridning till grund- och ytvatten, säger Dan Hedlund.
När allt arbete är klart kommer olika typer av kontroller att göras i 50 år för att säkerställa att konstruktionen håller tätt och inte läcker eller bidrar till växthuseffekten.