Mufflonfår har skymtats runtom Uppsala län. Bilden har skickats in till länsstyrelsen som bevismaterial.
Tidigare under året konstaterades det att mufflonfår börjat röra sig på öar utanför Gräsö, något både stillbilder och film kunnat bevisa. Nu larmas det på nytt – arten har skymtats vid Örsundsbro, på Hållnäskusten och kring Björklingetrakten.
Åsa Sikberg äger 120 hektar mark utanför Lövstabruk i Tierps kommun. Hon livnär sig som fårbonde och markägare. För henne är mufflonfårets intåg i länet en dyster nyhet då de kan smitta hennes får med sjukdomen Maedi-visna – som kan vara helt förödande.
– Jag får ta alla kostnader själv om mufflonfåren lyckas komma över mitt viltstängsel, säger Åsa Sikberg.
Samtliga av hennes får är hälsocertifierade och att tappa certifikatet skulle bli en dyr historia.
Länsstyrelsen misstänker att mufflonfåren blivit utplacerade av jägare som vill ha mer villebråd. En misstanke som grundar sig i att ett dött mufflonfår som påträffats i skogen haft ett hål i örat utan markering.
– Att det finns ett hål i örat antyder att det varit inhägnat tidigare. När markeringen är borta blir vi misstänksamma, det tyder på att någon inte vill att fåret ska kunna spåras tillbaka till dem själva, säger Anders Johannesson, vilthandläggare på länsstyrelsen i Uppsala.
Anders Johannesson berättar att det finns flera i länet med tillstånd för att ha mufflonfår.
Enligt Skogsstyrelsens senaste älgbetesinventering ligger skadorna på skogen i Uppsala län dubbelt så högt som det satta målet.
– Jag vill vara väldigt tydlig med att vi inte pekar ut någon enskild som ansvarig för detta. Det är en polisiär fråga att utreda hur de kommit ut i det fria, säger han och tillägger:
– Mufflonfår kan jagas året runt. Och vi uppmanar till att faktiskt göra det.
Åsa Sikberg ser som liten markägare dystert på utvecklingen. Nyligen släppte Skogsstyrelsen sin årliga inventering på skadenivån av skogen i länet. Enligt älgbetesinventeringen ligger skadan i Uppsala län dubbelt så högt som det satta målet.
– Jag skulle säga att cirka 80 procent av allt jag planterar blir uppätet.
Problemet, menar hon, är att det saknas samförstånd mellan jägare och markägare.
"Jag får ta alla kostnader själv om mufflonfåren lyckas komma över mitt viltstängsel", säger Åsa Sikberg.
– För att jag ska kunna plantera tall måste det skjutas mer klövvilt.
– Den moderna jägaren har inte tid att gå och jaga utan att skjuta något. Man ska ha ett villebråd med sig hem. Det har växt fram en ny industri med jakt som jag ser som problematisk, avslutar Åsa Sikberg.