Mats Olsson köpte 1400-talsgården i Orsbo utanför Lövstabruk för 20 år sedan. Sedan dess har han lagt mycket tid på att forska om gården och dess källare och skriva en första bok.
När man svängt av från landsvägen för att köra de tre sista kilometerna till Orsbo möts man först av en smal och sliten asfaltsväg som snart övergår till grusväg.
Om vägen till Orsbo är sliten och smal i dag kan man fundera hur den såg ut 1719 – året då rysshärjningarna ägde rum i Lövstabrukstrakten. Så omöjligt var det nog inte att kyrksilvret gömdes där då.
– Rysshärjningarna har det alltid pratats om här på bygden, säger Mats Olsson som i dag äger Orsbo gård.
Hans familj är den fjärde familjen som haftgården i sin ägo sedan den byggdes på 1400-talet. De köpte gården för 20 år sedan när Mats gick i pension efter ett liv som miljögiftsforskare.
– Hade det inte varit för att den tidigare ägaren berättade om huset och att kyrksilvret kan ha förvarats där så att hade jag aldrig startat det här projektet, säger Mats Olsson.
Så här ser huset på gården ut som döljer den välbevarade källaren från 1400-talet.
Påståendet resulterade i att han började gräva ut källaren och undersöka den och gårdens historia.
I dag 20 år senare finns det första resultatet på hans arbete i form av boken "Orsbo från bronsålder till 1745".
Upplandsmuseet har också genomfört en arkeologisk undersökning av källaren som består av två rum med rejäla dörrar samt ett gallerförsett fönster. I sin rapport säger de att källaren är av senmedeltida byggnadstyp och mycket ovanlig på den uppländska landsbygden.
Riksantikvariämbetet har undersökt källaren och skriver att den kan ha använts för att gömma silvret från Österlövsta kyrka vid rysshärjningarna.
Mats Olsson visar på spår från en såg som använts vid källarbygget.
Mats Olsson har under åren, både själv och tillsammans med ett par forskare studerat handlingar på Riksarkivet, Bruksarkivet i Lövstabruk och flera andra arkiv för att få en bild av Orsbo och dess historia.
Han tror att de som bodde på gården på 1500-talet var av lågadel och mot skattelättnader bland annat hade rörsmeder på gården som tillverkade delar till gevär och andra vapen som skulle användas av den svenska krigsmakten.
– Även en domare har ägt gården. Så en teori är att den gallerförsedda källaren kan ha fungerat som häkte.
I boken berättas också om rättsprocesser kring skatteskulder på 1700-talet som slutade med att den dåvarande ägaren förlorade gården till storgodsägaren De Geer.
– Det här arbetet är intressant, vilket inneburit att jag nu håller på och arbetar med en del två nu, säger Mats Olsson.
Fönstergaller i källaren. Kan ha varit ett skydd mot tjuvar eller ett galler för att häktade inte skulle smita.