Säg att polisen i en trafikkontroll stoppar en känd kriminell person som åker omkring i en lyxbil. Han deklarerar noll kronor i inkomst men rör sig ändå med mycket pengar. Även om bilen misstänks ha köpts med pengar från brott får mannen med nuvarande regler inte fråntas fordonet utan polisen måste vinka honom vidare.
Det här vill en statlig utredning ändra på. Om lagförslaget antas kan det gå till så här:
Mannen i lyxbilen stoppas av polisen. Flera omständigheter, bland annat att han nolltaxerar och figurerar i grov brottslighet, tyder på att bilen köpts med olagliga pengar.
Han riskerar nu att bli av med fordonet och en utredning kring bland annat mannens ekonomi inleds. Lagen medger att polisen gör husrannsakan och kroppsvisiterar honom. Eftersom mannen skänkt smycken till sina barn som är under 15 år har polisen rätt att kroppsvisitera även dem.
Utredningen kommer fram till att tillgångarna inte kan ha köpts för lagliga pengar och en åklagare begär då att de ska förverkas, det vill säga övertas av staten. Frågan prövas i domstol som bedömer att allt finansierats med brottsvinster och därför förverkas bil, hus och smycken.
Redan i nuläget går det att ta tillgångar från kriminella, men då krävs det att personen bundits till ett visst brott. Men utredarna vill ta ytterligare ett steg.
– Vårt förslag bygger på tanken att frågan om förverkande inte alltid behöver kopplas till att någon fälls för brott, förklarar utredaren Petter Asp.
Den nya inriktningen går ut på att en person saknar rätt till egendom som härrör från brottsvinster om tillgångarna införskaffats med vinning från kriminalitet. Det räcker att åklagaren kan visa att godset finansierats med pengar från kriminalitet, men exakt vilken behöver inte preciseras.
En annan principiellt viktigt förändring om utredningen klubbas är att den som disponerar tillgångarna ska anses vara dess ägare, om det inte är klarlagt att de tillhör någon annan. Egendom kan då beslagtas även om personen hävdar att hen äger dem tillsammans med någon i hushållet.
Regeringen skriver i Tidöavtalet att utredningens lagförslag ska genomföras. Sådana här inskränkningar av rätten till egendom har accepterats av Europadomstolen för mänskliga rättigheter om det gäller insatser mot grov brottslighet. I Sverige har dock Justitieombudsmannen sagt nej till förslaget med motiveringen att det kan äventyra den personliga integriteten.
På Irland används sedan länge en modell liknande den som nu föreslås i Sverige. Kriminella på Irland som uppenbart lever över sina legala inkomster får en viss tid på sig att bevisa att deras tillhörigheter inköpts på lagligt vis. Kommer inte bevisningen fram tas egendomen i beslag. I likhet med det svenska förslaget krävs inget direkt samband med en fällande brottmålsdom.
Med stöd av de här bestämmelserna fråntogs kriminella på Irland värden för cirka 140 miljoner kronor under fjolåret. Det uppger Criminal Asset Bureau, CAB, den myndighet som handlägger ärendena. Enligt CAB har lagen fått grovt kriminella att flytta sin brottslighet till andra länder.
UNT har nyligen rapporterat om en annan lagändring som gör det lättare för Kronofogden att ta tillgångar för personer som inte betalar sina skulder. Lagändringen i den här artikeln gäller dock även personer som inte är registrerade för skulder.