Ingrid Lonér har lÀnge planerat att göra sig av med prylar i förrÄdet men menar att hon inte kommer sig för att göra det. "VÀnner kan sÀga 'det Àr vÀl bara att göra' men det funkar inte för mig. Jag fastnar i massa annat", sÀger hon.
Ingrid Lonér, 44, har sedan barndomen upplevt att hon inte klarar av saker som andra klarar. Idag har hon svÄrt att fÄ vardagen att gÄ ihop. Hennes barn kommer ofta för sent till skolan, hemmet Àr stökigt, hon glömmer bort att Àta och ofta Àr hon vÀldigt trött.
â Jag skĂ€ms sĂ„ mycket. Det Ă€r som att omgivningen ser mig som en dĂ„lig mĂ€nniska.
Hon misstÀnker att den bakomliggande orsaken Àr adhd. UNT skrev nyligen om att barn och tonÄringar kan behöva vÀnta lÄng tid innan de fÄr göra en adhd-utredning pÄ BUP. Som vuxen upplever Ingrid Lonér att det Àr Ànnu svÄrare, om inte omöjligt att fÄ en utredning. SjÀlv har hon nekats att göra en via regionen.
â BĂ„de lĂ€karen och psykologen pĂ„ vĂ„rdcentralen sa att det inte var lönt att skicka en remiss till psykiatrin, eftersom jag varken Ă€r arbetslös eller har missbruksproblem.
I stÀllet har hon nu valt att pÄbörja en utredning via en privat klinik. Den kostar 30 000 kronor, en kostnad hon fÄr betala ur egen ficka.
â Det Ă€r vĂ€ldigt orĂ€ttvist förstĂ„s eftersom alla inte har rĂ„d. Dessutom funderar jag pĂ„ om man verkligen kan lita pĂ„ den utredningen, mĂ„nga sĂ€ger att det Ă€r som att köpa en diagnos. Men jag kĂ€nner att jag inte har nĂ„got alternativ.
Ingrid beskriver sig sjÀlv som en ganska obesvÀrlig mÀnniska: som barn var hon duktig i skolan och hon har aldrig varit utÄtagerande pÄ det sÀtt som mÄnga förestÀller sig att personer med adhd Àr.
Saker som att hÄlla reda pÄ utskick frÄn barnens skola, att passa tider och att hÄlla ordning i hemmet skapar stress och Ängest för Ingrid Lonér.
Precis som mÄnga flickor och kvinnor med adhd, upplever Ingrid att besvÀren snarare har mÀrkts av pÄ insidan Àn pÄ utsidan. Sedan 2019 har hon varit utbrÀnd tre gÄnger, hon har drabbats av Äterkommande depressioner och haft tankar pÄ att ta sitt liv.
NÀr UNT frÄgar à sa Magnusson, bitrÀdande verksamhetschef pÄ psykiatrin i Uppsala hur det kommer sig att mÄnga vuxna nekas en adhd-utredning via psykiatrin sÀger hon att det handlar om medicinska prioriteringar.
â De senaste Ă„ren har vi sett en ökad efterfrĂ„gan pĂ„ adhd-diagnoser frĂ„n vuxna som har en ganska lĂ„g eller ingen reell funktionsnedsĂ€ttning, men som vill ha en diagnos som en förklaring pĂ„ olika svĂ„righeter i livet.
Detta menar hon kan bero pÄ den mediala uppmÀrksamheten som adhd har fÄtt och att mÄnga upplever att kraven i samhÀllet har förÀndrats.
Ă
sa Magnusson, bitrÀdande verksamhetschef pÄ psykiatrin i Uppsala, menar att en adhd-utredning inte bör ses som en nyckel till allting. IstÀllet uppmuntrar hon fler att söka stöd frÄn andra hÄll i samhÀllet.
â Men vuxna som har ett arbete och som inte har större problem i familjen Ă€n andra, kan inte prioriteras inom psykiatrin.
Ingrid Àr medveten om att hon Àr relativt högfungerande och hon har viss förstÄelse för à sa Magnussons resonemang.
â Men samtidigt kĂ€nner jag: hur fungerande Ă€r man om man har blivit sjukskriven för utmattning tre gĂ„nger pĂ„ fem Ă„r?
Varför Àr det sÄ viktigt med diagnosen? GÄr det inte att fÄ stöd för problemen pÄ andra sÀtt?
â Det Ă€r en frĂ„ga jag ofta fĂ„r frĂ„n min omgivning. Folk blir provocerade och sĂ€ger "nu för tiden ska alla ha en diagnos". Men jag tror att med en diagnos hade det varit lĂ€ttare bĂ„de för mig sjĂ€lv och för de runt omkring mig att förstĂ„ hur jag fungerar.
Dessutom skulle hon vilja testa om problemen kan lindras av medicin, och för det mÄste hon ha en diagnos.
"Hade jag inte mött sÄ mycket motstÄnd frÄn min omgivning nÀr jag berÀttar om mina behov, hade jag kanske inte behövt nÄgon diagnos" sÀger Ingrid Lonér.
à sa Magnusson menar att diagnosen inte alltid ska ses som det första steget, utan att det finns stöd att fÄ pÄ andra hÄll i samhÀllet. Hon nÀmner att man till exempel kan vÀnda sig till informationscentret Infoteket i Uppsala för att fÄ rÄd och kunskap om funktionsnedsÀttningar. Hon pÄpekar ocksÄ att arbetsgivare har ett stort ansvar för att hitta lösningar och anpassningar för arbetet.
Ingrid Lonér sÀger att hon har sökt hjÀlp pÄ sÄ mÄnga hÄll att hon har tappat rÀkningen. Hon upplever att det inte rÀcker: problemen strÀcker sig över för mÄnga omrÄden. Den största utmaningen sÀger hon Àr förÀldrarollen.
â Min dotter utreds nu för adhd. Hon Ă€r i behov av rutiner och jag kĂ€nner mig sĂ„ misslyckad som inte klarar av att hjĂ€lpa henne med det. Hur ska jag kunna se till att hon Ă€ter pĂ„ bestĂ€mda tider nĂ€r jag sjĂ€lv alltid har haft samma problem?
Enligt à sa Magnusson ska kommunerna kunna erbjuda stöd i förÀldraskapet. Om stödet frÄn andra instanser inte hjÀlper, menar à sa Magnusson att svÄrigheter i förÀldraskapet kan vara en prioriteringsgrund för att starta en utredning av den vuxne. Hon understryker dock att man alltid ser till den samlade bilden av funktionsnedsÀttningen.