Airport City Stockholm är Sveriges första flygplatsstad och beräknas bli ett av landets största arbetsområden med över 50 000 anställda. Trots krisen byggs och planeras här fler hotell, arbetsplatser och logistiklösningar.
– Ja, det finns inga planer på att trycka på bromsen, tvärtom. Det är ett långsiktigt projekt vi arbetar med. Det vi gör i dag och de kommande åren kommer vi att se effekt av längre fram. Här skapar vi också förutsättningar för akademin och andra samhällsaktörer att bli en del av den nya staden, säger Jennie Claesson, vd för Airport City Stockholm AB.
I Sverige är fenomenet flygplatsstad ganska okänt och de som arbetar med utvecklingen av staden har ibland svårt att få förståelse för att flygplatser är nav för stor tillväxt. Motståndet har med miljöargumenten mot flyget att göra.
– Men vi vill inte ställa trafikslag mot varandra, utan tror på samverkan och innovation. Fordonsindustrin har ju lyckats med sin utveckling av el-bilar och vi kommer snart att se en omställning även inom flyget. Swedavias mål är exempelvis att all inrikestrafik ska vara fossilfri år 2030, säger Jennie Claesson som tror att Sverige har chans att bli ledande inom fossilfria lösningar för flyget.
– Jag tror vi behöver fråga oss om det är rimligt att sluta flyga? Det kommer bland annat öka polariseringen i världen och för den som har företag i Umeå eller bor i Kiruna fungerar det inte alltid att ta tåget till Stockholm och världen. Samtidigt är det klart att alla måste ställa om, säger Jennie Claesson som tycker att Sverige ska ta chansen att istället ta position i omställningen.
Motsatsen, det vill säga att låta bli att utveckla hållbarheten, tror hon skulle drabba hela Sverige hårt.
– En av de viktigaste investeringarna för att skapa en framgångsrik flygplatsstad är ironiskt nog en satsning på tåget. Det måste bli mycket lättare och billigare för fler att ta sig till och från Arlanda.
Den största utmaningen tycker hon är just att få ett transportsystem som är hållbart och jämlikt. Airport Citys mål är att alla transporter i området ska ske med smarta och hållbara mobilitetslösningar.
– Om vi vill skapa tillväxt och ta plats som Norra Europas ledande mötesplats för näringslivet, samhällsaktörer och akademin så kan det inte vara dyrare att ta sig till den största flygplatsen i Sverige än vad det är i Norge.
Ett förslag är att självkörande bussar ska köra mellan Märsta, en ny tågstation i Arlandastad och Arlanda flygplats. Ett annat, regionalt förslag, är att Roslagsbanan förlängs från Vallentuna till flygplatsen. Men från rikspolitiken och staten har intresset inte varit stort. Breddningen av E4 och en utbyggnad av Märsta station finns inte med i Trafikverkets senaste nationella plan.
– Forskning om flygplatsstäder visar att de driver ekonomin framåt. Exempelvis är Amsterdams flygplats med sina arbetsplatsområden en framgångsrik hub, en egen stad.
Även i våra grannländer Norge och Finland investeras just nu mycket kring flygplatserna.
Finns det inga ekonomiska utmaningar för er?
– Jo, givet pandemin är det så klart utmaningar just nu, men ändå finns en stark framtidstro. Nyligen tecknade exempelvis Arlandastad Holding ett 15-årigt avtal med Scandic hotel och i takt med att konsumtionen ökar på nätet så växer efterfrågan på smarta logistiklösningar kring Arlanda.