"I vår undersökning såg vi att det blir färre samtal med barnen och färre insatser till barn och familjer efter utredningar som är gjorda av konsulter, jämfört med de barnutredningar som fast anställda gjort", säger Ulrika Järkestig-Berggren.
På grund av personalbristen har en alternativ arbetsmarknad vuxit fram för socionomer. Flera säger upp sig och går till bemanningsföretag eller startar eget för att arbeta som konsulter med mellan 10 000–30 000 kronor högre lön i månaden än vad kommunernas fast anställda socialsekreterare har.
För kommunerna blir det både dyrare och i flera fall sämre kvalité på barn- och familjeutredningarna än tidigare.
– Ja, vi ser vissa tendenser till det. Bland annat blir det färre samtal med barnen och färre insatser till barn och familjer efter utredningar som är gjorda av konsulter. Det tycker jag att man ska följa upp i kommunerna, säger Ulrika Järkestig-Berggren, docent i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
Bristen på socionomer har också gjort att vissa utnyttjar situationen. I Sigtuna kommun har det upptäckts att en konsult hade heltidsuppdrag åt flera kommuner samtidigt, något som gett hen ovanligt stora inkomster. Konsultens socialtjänstbolag omsatte enligt Skatteverket mellan juni 2022 och juni 2023 över 3 miljoner kronor på bara en anställd.
Det kan jämföras med anställda socialsekreterare som tjänar i medel 446 000 kronor per år. Välavlönade konsulter brukar enligt bemanningsföretaget Docia ha en lön på cirka 840 000 kronor per år.
I en anmälan till IVO skriver en grupp fast anställda socialsekreterare i Sigtuna att konsultkollegan i fråga har åtagit sig flera hel- och deltidsuppdrag samtidigt i tre olika kommuner. De utpekade kommunerna är Sigtuna, Enköping och Stockholm. Men konsulten har nu slutat utföra tjänster åt Enköpings kommun, enligt uppgifter till UNT från Enköpings kommuns socialförvaltning.
De socialsekreterare som IVO-anmält sin konsultkollega hävdar att de har berättat om misstag hen gjort för sina chefer, men att konsulten ändå har fått sitt kontrakt förlängt med Sigtuna kommun.
En konsult hade talat om för en våldsutövare vad en våldsutsatt kvinna sagt i förtroende till hen. Följden blev att den våldsutsatta inte vågade kontakta socialtjänsten igen och blev kvar hos mannen som misshandlade henne svårt.
Förra året fick kommunen även kritik från IVO för att den aktuella konsulten hade talat om för en våldsutövare vad en våldsutsatt kvinna sagt i förtroende till hen. Följden blev att den våldsutsatta inte vågade kontakta socialtjänsten igen och blev kvar hos mannen som misshandlade henne svårt. Även Östhammars kommun har fått liknande kritik.
Anna Nyholm, chef för Sigtuna kommuns barn- och ungdomsenhet, svarar:
– Jag kan inte kommentera enskilda personer. Men generellt behöver vi täcka upp med konsulter. Det är avgörande för oss, och för många andra kommuner, för att klara vårt uppdrag som handlar om att alla barn och familjer får det skydd och stöd de behöver.
Hon svarar också att de inte kan hindra en konsult att åta sig flera uppdrag.
– Men om vi uppmärksammas på det pratar vi med vederbörande och tydliggör våra krav att andra uppdrag inte får inverka på uppdraget hos oss. Konsulternas arbete följs även upp regelbundet av arbetsledare och genom det får vi en bra inblick i hur uppdraget sköts. Om vi inte är nöjda så avslutar vi samarbetet.
Hon håller med om att det är ett problem att fler socialsekreterare nu lämnar anställningar för att bli konsulter.
– Så klart hade vi hellre önskat att vi hade haft fler fast anställda.
"Att ta hjälp av konsulter är avgörande för oss, och för många andra kommuner, för att klara vårt uppdrag som handlar om att alla barn och familjer får det skydd och stöd de behöver", säger Anna Nyholm, Sigtuna kommun.
Även forskarna har reagerat på att det nu lönar sig för socialsekreterare att säga upp sig och komma tillbaka som konsulter istället.
– Vi ser ett mönster som liknar den trend vi sett inom hälso- och sjukvården, där det har utvecklats en alternativ arbetsmarknad för läkare och sjuksköterskor, säger Ulrika Järkestig-Berggren.
En annan nackdel är att de utredningar som konsulter gör separat inte blir kända på samma sätt i kommunernas verksamhet, som när de ordinarie socialsekreterarna har hand om ett ärende.
– Konsekvensen blir att när konsulten sedan lämnar utredningen så har kommunen inte den kunskapen om familjen kvar i sin ordinarie organisation, säger Ulrika Järkestig-Berggren.
Hon anser att det hittills varit alldeles för lite diskussioner och debatt om det som nu just nu händer inom den sociala barnavården och barnutredningar i Sverige.
– Det är faktiskt en total omorganisering på gång. Jag kan tycka att politikerna borde engagera sig i frågan. Men det här har hittills gått under radarn i Sverige. I England har frågan diskuterats mycket mer och många protesterar där mot den här utvecklingen.
UNT har sökt konsulten, som inte har svarat.
