Benjamin Kurvinen, 15 år, tycker att Ekillaskolan är bättre än den privatdrivna skola han gick på tidigare. "Den här skolan är lite mindre så att man lättare lär känna folk", säger han. Till vänster i bild kompisen William Sandenskog, 15.
Sigtuna kommun har som UNT tidigare rapporterat nu börjat genomföra ett tiopunktsprogram för att skapa trygghet och studiero i sina skolor. På Ekillaskolan finns exempelvis ett trygghetsteam med vuxna, en ny studierektor som tidigare varit polis, gemensamma ordningsregler med konsekvenser för den som bryter mot reglerna, ickevåldsutbildningar, samarbeten med närvarande poliser med mera.
I en korridor träffar vi på kompisarna William Sandenskog, 15 och Benjamin Kurvinen,15.
Är det lugnare på skolan nu?
– Ja, det är bra att veta att om något skulle hända då får den personen som gör något konsekvenser, och då vet man själv också vad man inte ska göra. Det blir färre som slår folk eller säger taskiga grejer när de vet att det blir konsekvenser, säger Benjamin Kurvinen, som tidigare gick på en annan skola i Märsta.
William Sandenskog säger att det är mycket lugnare nu än när han gick i sjuan.
Vad gör dig mer trygg?
– Att det är mindre bråk, att det är vuxna i korridoren och att de lärt eleverna hur vi ska vara mot varandra.
Tre andra elever som UNT träffar har samma bild.
– Ja, det var lite knas här och där förut på skolan, men det har förbättrats. Innan vi började här var våra föräldrar oroliga eftersom skolan hade så dåligt rykte och för att det var en tjej som blivit misshandlad, men vi tycker att det är jättelugnt och bra här.
Enligt eleverna händer det väldigt sällan numera att någon börjar slåss och om det skulle hända är trygghetsteamet på plats och stoppar slagsmålet ”efter första slaget”.
– Om man känner sig ganska otrygg och så, kan man typ alltid prata med trygghetsteamet så kommer de vara med dig en dag. Man kan alltid gå och prata med kuratorn också. Det är bra, säger Saya Sarkaut, 15.
Hon är också positiv till att vissa otrygga miljöer har stängts av.
Ekillaskolans ordningsregler med en konsekvenstrappa har skapats gemensamt på skolan av elever och personal. Exempelvis kan upprepade kränkningar och våld (steg 3) leda till en omplacering bort från klasskamrater med mera.
Även Mustafa Mohammed, 15, hade hört att Ekillaskolan hade dåligt rykte innan han började här.
– Ja, men vi har lärt oss från början hur vi ska göra. Vår klass har pratat om mobbning med mera. I programmet MVP har vi exempelvis lärt oss om vem vi kan gå till om något hänt. Och om det blir bråk ska man försöka hålla sig borta från det, att bara gå i väg om man hamnar i en konflikt, istället för att fortsätta bråka.
Kan den som känner sig otrygg lära sig saker i skolan?
– Nej, då kanske den personen har tankarna på andra ställen. Om man exempelvis bråkat med en person som sedan söker upp ens klassrum och kollar om man är där. Då kanske man tänker på vad de kommer göra, varför de kommit dit och så vidare. Det är lätt att övertänka mycket om vad som kommer hända. När sånt händer kan det nog vara svårt att koncentrera sig på skolan, säger Saya Sarkaut.
Vad tycker ni att en lärare ska få göra?
– Såklart ska läraren kunna komma in i bråket och stoppa det, inte bara kolla på. Men jag förstår att en kort och liten lärare inte kan gå emellan två stora killar som bråkar. Då är det bra att de kan ringa trygghetsteamet, säger Saya Sarkaut.
Eleverna Albert Feroiu, 15 och Mustafa Mohammed, 15, känner sig trygga på Ekillaskolan som det är här nu, trots att det är ganska hög ljudnivå från och till i klassrum och korridorer.
Om mobilförbud på skolor säger de så här:
– Att vi får lämna in mobilen när vi går in till lektionerna är bra, men det skulle vara tufft om vi inte skulle få ha den på hela dagen, säger Albert Feroiu, 15.
Känner ni er mer övervakade nu eller är det bara tryggt med fler vuxna i skolan?
– Det är bra att det alltid är vuxna ute i korridoren när man exempelvis går ut på toa själv. Sedan är det bra att de även har låst toaletterna vid ett ställe där det inte är så många som går förbi, säger Saya Sarkaut.