Skolinspektionen granskade Ekillaskolan när det var som värst här. Nu är det mycket tryggare på skolan, enligt några elever som UNT har pratat med.
Liksom många andra kommuner har Sigtuna kommun utmaningar med att otryggheten ökat bland elever och lärare. Det är bakgrunden till att kommunen satsar på att skapa studiero i grundskolorna genom ett tiopunktsprogram.
– Det har varit en ökad utmaning i våra skolor över tid, främst i högstadiet. Vi har sett att det rör sig åt fel håll och att andelen flickor som känner sig otrygga på högstadiet är högre än andelen pojkar, säger Mikael Östling Huhta.
Han poängterar att mätningarna handlar om upplevd otrygghet.
Varför tryggheten och studieron minskar finns ingen entydig förklaring till. Resursbrist, familjer i utanförskap, ökad gängkriminalitet, sociala medier med mera har angetts som orsaker i samhällsdebatten.
– Ja, Sigtuna kommun har likväl som riket utmaningar med det samhällsläge som är i dag och ökad psykisk ohälsa. Jag vill inte dra för långtgående slutsatser om orsaker, men vet att otryggheten ökat såväl i samhället som i våra skolor.
Än så länge är det för tidigt att se några mätbara resultat av trygghetsarbetet, även om det lugnat ner sig på exempelvis Ekillaskolan i Märsta.
Tiopunktsmodellen som de tagit fram är unik. Men varje punkt för sig i programmet provas i flera kommuner, förutom kanske särskilda ”trygghetsrektorer”. Men att anställa fler chefer tycker en del i personalen är fel väg att gå.
Varför anställer ni fler chefer?
– Man kan få en fråga att få stor betydelse genom att tillsätta resurser kring frågan. Det handlar också om ansvar och befogenheter. De biträdande rektorerna ges befogenheter att leda arbetet kring trygghet och studiero, då kan de också ansvara för resultatet.
Att en av de nya trygghetsrektorerna har varit polis förklarar Mikael Östling Huhta så här:
– Det är viktigt att vi får in olika typer av kompetens eftersom vi inte vet exakt vad den här otryggheten och bristande studieron beror på. Beror den på hur vi leder och stimulerar våra elever under lektioner? Beror den på hur vi arbetar med normer och värden? Det kan vara olika på olika skolor.
Är det bra att skolorna samarbetar med polisen?
– Ja, det är ett viktigt samarbete för hela samhällets förmåga att hålla ihop och tillsammans arbeta med att stärka förutsättningarna för elever som är på väg in i kriminalitet eller riskbeteende.
Är polisen med i en förebyggande fas också?
– Ja, det är väldigt viktigt att tidigt fånga upp individer som rör sig i fel riktning på väg mot en kriminell livsstil. Det är också viktigt för oss att polisen är medveten om vad som pågår i skolan och hur vi kan samverka kring det. Just nu har vi en god samverkan med polisen i Sigtuna kommun.
"Det är viktigt att snabbt kunna sätta in rätt insatser och förebygga problem", säger Hanif Azizi, tidigare polis och nu trygghetsrektor på Ekillaskolan.
De fem nya biträdande rektorerna – ”trygghetsrektorerna” – ska enligt honom jobba med allt från större trygghetsskapande insatser till att ha samtal med individer och tidigt följa upp normbrytande beteendemönster.
– De ska jobba med att bygga goda relationer till eleverna, titta på vilka människor som rör sig i skolan, arbeta med elever som uppvisar ordningsstörande och asociala beteenden och sätta in rätt insatser för dem, så att både dessa elever och alla andra garanteras sin lagstadgade rättighet till trygghet och studiero, säger Mikael Östling Huhta.
Hanif Azizi, 43, är en av de nya trygghetsrektorerna. Han arbetade tidigare som polis i Järvaområdet i Stockholm. Där var hans uppgift att samverka med skolor.
– Det arbetet upplevde jag som något som gav snabba resultat. Just att tidigt upptäcka om någon elev har beteendeförändringar är viktigt för att snabbt kunna sätta in rätt insatser och förebygga problem, säger Hanif Azizi.
Är det inte för sent att börja när eleverna är i tonåren?
– Absolut ska man börja så tidigt som möjligt, men högstadieåldern är också ett mycket bra tillfälle. Många elever står inför ett vägval i livet när de mognar från barn till vuxna. Framförallt handlar det om möjligheten att få gymnasiebehöriget som ju är nyckeln in i samhället, säger Hanif Azizi.
"Det bästa vaccinet mot arbetslöshet och utanförskap är en gymnasieexamen", säger Mattias Askerson (M)
Trygghetsprogrammet i Sigtunas skolor kommer kosta cirka 15 miljoner kronor. Utbildningsnämndens ordförande Mattias Askerson (M) anser att det kan bli en besparing för samhället på sikt.
– Ja, det här är en investering för att eleverna ska klara sin skolgång bättre. När vi får effekt av våra insatser för trygghet och studiero kommer resultaten i skolan att öka och vi vet att i slutändan är det bästa vaccinet mot arbetslöshet och utanförskap en gymnasieexamen.