Camilla Lindström, rektor och ordförande för Sveriges skolledare i Östhammar, säger att budgeten innebär risk för att personal behöver sägas upp.
I budgeten som klubbades på tisdagen räknas barn- och utbildningsnämndens budget upp med 1,19 procent. Det motsvarar drygt 7 miljoner kronor. Men enbart lärarnas löneökningar, som bestäms i kollektivavtalsförhandlingarna nästa år, bedöms bli högre än så.
– Vi kommer få betala för våra löneökningar med sämre arbetsmiljö, säger Pernilla Eklund, ordförande för Sveriges lärare i Östhammar.
Tillsammans med Kommunal och Sveriges skolledare har man skickat en skrivelse till kommunpolitikerna. Den huvudsakliga kritiken är att uppräkningen på drygt 1 procent blir en droppe i havet och knappt kan ses som en ökning. "I våra ögon visar detta på en okunskap kring skolans uppdrag, oförmåga att analysera påverkan på sikt samt en naivitet som är skrämmande" står det i skrivelsen.
– Vi får inte de resurser vi behöver för att skapa de bästa förutsättningarna för våra barn och elever. Vi kommer naturligtvis göra vårt bästa, men det blir utmanande, säger Camilla Lindström, ordförande för Sveriges skolledare i Östhammar.
Den överhängande risken enligt facken är neddragningar, och det i ett redan tufft läge. Barn- och utbildningsnämnden har sedan tidigare beslutat att ekonomin inom skolan måste "stärkas". Hittills har man bland annat stängt Gräsö förskola, lagt ned fritidsklubbar, minskat simundervisningen, minskat antalet utflykter med buss, minskat personaltätheten inom fritidshem och gymnasieskolan samt gett besparingskrav till alla gymnasieprogram.
Framåt har man aviserat att man även vill lägga ned den så kallade pedagogiska omsorgen i Alunda, minska lokalkostnaderna och se över vilka årskurser som ska finnas på varje ort.
– Vi ser att arbetsbördan hela tiden ökar. Vi befinner oss i en väldigt allvarlig situation. Det är för få utbildade lärare. Flera lärare som jag pratar med funderar på att se sig om efter andra jobb för att situationen är så pressad, säger Pernilla Eklund.
I budgeten sätter politikerna upp flera mål som facken är nöjda med. Det handlar bland annat om att alla ska trivas och må bra på jobbet, att resultaten i grundskolan ska förbättras, att närvaron ska öka, att andelen elever som går ut gymnasiet ska öka och att andelen behöriga lärare ska bli fler.
– Men att tro att elever ska få mer stöd samtidigt som lärarna får en ännu mer pressad situation är orimligt, säger Pernilla Eklund.
Fabian Sjöberg (M) säger att pengarna i budgeten ska gå till elever och lärare.
Fabian Sjöberg (M), kommunstyrelsens ordförande, anser att budgeten är väl underbyggd.
– Anslagen till barn- och utbildningsnämnden höjs med över 7 miljoner. Vi har dessutom 5 miljoner kronor i budgeten som vi inte fördelar nu, utan kommer fördela under 2025 dit det behövs, säger han.
Styret budgeterar för ett överskott på 50 miljoner nästa år, något som facken kritiserar.
– De senaste tre åren har vi lagt över 15 miljoner kronor på att hyra skolbaracker. Vi måste ha pengar för att investera i riktiga skolor, säger Fabian Sjöberg.
Blir det nedskärningar i skolorna?
– Nedskärningar vill ingen ha. Men vi måste anpassa oss efter vår demografi, säger Fabian Sjöberg.
Enligt honom har antalet förskolebarn och antalet elever i grundskolan minskat, samtidigt ökar antalet äldre i behov av vård.
– Vi måste utgå från verkligheten. Och de senaste åren har barn- och utbildningsnämnden fått stora tillskott, men vi kan inte göra lika stora uppräkningar varje år, säger Fabian Sjöberg.