Fabian Sjöberg (M) säger att man utökar kommunstyrelsens budget med 3 miljoner för "oförutsedda utgifter".
Trots fortsatt tuffa ekonomiska tider för många är det alltså dags för en skattesänkning.
– Vi börjar komma tillbaka till ett normalläge, konstaterar finanskommunalrådet Fabian Sjöberg (M).
Han lyfter att botten på lågkonjunkturen är i sikte, samtidigt som inflationen och räntorna stabiliseras.
– Vi börjar med att sänka skatten med fem öre, men planerar att fortsätta i samma takt de kommande åren. Det är smått historiskt. I slutändan kommer det här innebära ett par tusenlappar extra i plånboken för en medelinkomsttagare, säger Fabian Sjöberg.
Är det inte för tidigt?
– Det är det aldrig. Vi måste visa att vi kan bedriva en effektiv verksamhet, samtidigt som medborgarna får mer i plånboken. Skatt är en viktig del av folks privatekonomi och kan avgöra var man väljer att bosätta sig, säger Fabian Sjöberg.
Trots skattesänkning väntas de totala skatteintäkterna öka nästa år. Och så räknar styret med ett tillskott på knappt 30 miljoner i form av statsbidrag och mer pengar från det kommunala utjämningssystemet.
Därför går man fram med ett resultatmål på 3 procent, vilket ger ett överskott på 50 miljoner kronor.
– Vi måste kunna finansiera de stora investeringar vi har framför oss. Det är inte läge nu, eller senare, att låna upp pengar, säger Fabian Sjöberg.
Att hålla budget, ha nöjda kommuninvånare, att alla ska trivas och må bra på jobbet samt ökad trygghet är styrets viktigaste prioriteringar.
Skolan och vården har redan sparkrav, hur rimmar det med skattesänkning och överskott?
– Vi kan inte blunda för effektiviseringar. Att effektivisera och arbeta på nya sätt måste vara en självklar del av vardagen, säger Fabian Sjöberg.
En annan satsning i budgeten är fördubblat friskvårdsbidrag vilket väntas kosta 1,5 miljoner årligen.
– Vi vill att våra anställda ska trivas och må bra på jobbet. Friskvårdsbidraget har varit orört sedan det infördes, säger Sabina Ståhl (KD).
Sabina Ståhl (KD) presenterar en satsning på att vidareutbilda omsorgspersonal till undersköterskor och utbilda i yrkessvenska, efter behov.
Samtidigt görs en satsning på att öka antalet undersköterskor och utveckla demensstödet i hemtjänsten. Fler invånare ska gå från bidrag till arbete och man tillför pengar för att stärka fältverksamheten.
– Vi måste fånga upp våra ungdomar som behöver stöd, säger Sabina Ståhl.
I övrigt görs inga stora ekonomiska satsningar. Nämnderna får uppräknade budgetar utifrån förväntade kostnadsökningar, samtidigt görs andra satsningar i form av uppdrag till nämnderna. Kommunens upphandlingsenhet ska stärkas och digitaliseringsgraden öka, bland annat genom fler e-tjänster och digitala boknings- och betalningssystem.
Dessutom vill man öka bostadsbyggandet.
– Framför allt vill vi göra det lättare att bygga på landsbygden, säger Lars O Holmgren (Boa).
Lars O Holmgren (Boa) säger att kommunen måste skapa förutsättningar för att bygga fler bostäder, trots de stora utmaningarna med begränsningar i VA-nätet.
Ekeby skola, som alla partierna innan valet lovade att skydda, får ekonomiskt tillskott. I övrigt på skolområdet vill politikerna öka andelen behöriga lärare, få fler att klara gymnasiet och anställa fler specialpedagoger.
Ett av styrets viktigaste mål generellt är ökad trygghet.
– Vi måste minska mängden hot och våld i skolan. Vi lägger 3 miljoner per år enbart på skadegörelse. Vi måste stärka lärarens förutsättningar att vara ledare i klassrummet och fortsätta vårt arbete med kameraövervakning i skolorna, säger Måns Lorichs (SD).
Måns Lorichs (SD) säger att kulturen på många skolor måste förändras: "Vi måste skapa tydlighet för vad som gäller och vilka konsekvenser det får om man bryter mot reglerna".
Man vill även utreda möjligheten att ha anpassad gymnasieskola, det som tidigare kallades särskola, i egen regi.
– I dag kostar det mycket pengar att betala för platser i andra kommuner. Att driva det i egen regi kan gynna eleverna som då slipper resa, men också gynna vår ekonomi, säger Måns Lorichs.