"Det finns en enorm fördel i dag att vi känner de flesta brukare. Och de känner oss" Marika Ågstrand.
Nattorganisationen har dragits med stora ekonomiska underskott de senaste åren. Samtidigt tycker kommunen att det har tagit för lång tid för personalen att rycka ut på larm och det är på natten som flest avvikelser, som fallolyckor och uteblivna besök, inträffar.
Nu har vård- och omsorgsnämnden beslutat att göra om organisationen. I ställer för en enhet, tre bilar, med två anställda i varje bil som bevakar hela kommunen nattetid ska åtta anställda per natt göra jobbet med åtta bilar. Det innebär att de anställda ska börja jobba ensamma, nattpatrullen splittras och de anställda ska i stället tillhöra respektive orts hemtjänstgrupp.
– Vi känner oss överkörda, säger Marika Ågstrand.
De fyra medarbetare från nattpatrullen som UNT träffar håller med om att en organisationsförändring måste ske, men menar att kommunen måste vara beredd att betala vad det kostar för att bedriva god och säkert vård, dygnet runt.
– På några år har det gått från kanske 15 besök och lika många larm per natt till runt 30 besök och 45 larm per natt. Man har inte anpassat organisationen till hur samhället har förändrats med betydligt fler äldre som har hemtjänst, säger Elin Frisell.
"Om jag har det lugnt och ska 'hjälpa till' på ett boende måste jag först byta om för att undvika smittspridning. Om det då kommer ett larm måste jag byta om igen och bara där har jag förlorat 15 minuter" säger Elin Frisell.
Det är inte bara de i nattpatrullen som är kritiska, både anhörigföreningen och personal på äldreboendena har uttryckt negativa åsikter. En medborgarmotion som personalen skrivit om att nattorganisationen ska förbli som den är i dag har fått runt 500 underskrifter.
Från och med i höst ska de som jobbar natt på boenden kunna rycka ut och hjälpa nattpatrullen och tvärtom. Tallparksgården i Öregrund pekas ut som särskilt känslig för ett sådant arbetssätt. Där jobbar två personer natt och ska en anställd lämna boendet blir ett våningsplan obemannat. Och många av larmen måste personalen åka två på, exempelvis om någon har ramlat.
– Om jag åker själv på ett planerat besök nattetid och personen ligger på golvet. Då måste jag försöka få tag på en kollega, för jag får inte lyfta personen själv. Samtidigt måste jag ändå hjälpa personen, ringa sjuksköterska och kanske ringa ambulans, säger Ulrika Ringström.
"Att komma hem till någon som precis har vaknat och kanske är förvirrad eller tog en insomningstablett är något helt annorlunda än att komma hem till någon på dagen" säger Ulrika Ringström.
– Och tänk då om du är långt ute på Gräsö, fyller Sandra Eriksson i och understryker att det bara är de brukarna med störst behov som har beslut om tillsyn på natten.
Nu när de åker två i varje bil brukar de byta förare flera gånger för att ingen ska bli trött bakom ratten. Och den som sitter i passagerarsätet kan hålla koll på larmtelefonen.
– Nu kommer vi behöva stanna bilarna hela tiden, säger Sandra Eriksson.
"Vi provade enkelbemanning under två veckor förra året. Det gick inte. Jag fick köra runt kors och tvärs som en galning" säger Sandra Eriksson.
Personalen kritiserar att besök ska planeras och scheman läggas av flera olika chefer. Först efter sommaren får de veta vem som förväntas ta vilken ort. De ser en stor risk för ökad stress och press, ifrågasätter hur man ska få in vikarier och hur de själva ska orka i längden. De tror att vårdtagarna kommer bli mer oroliga och det kommer bli rörigare på boendena.
– Politikerna verkar tro att alla brukare sover hela nätterna. Det är ju bara att kolla på hur många larm vi åker på varje natt, säger Elin Frisell.
Ni blir ändå fler som jobbar varje natt totalt sett, är inte det bra?
– Vi är redan utsatta. Det händer att det är stökigt dit vi kommer mitt i natten, exempelvis i Öregrund sommartid. Det finns exempel på när fulla ungdomar hoppar på motorhuven. Då vill man inte åka runt ensam. Det är otryggt, säger Ulrika Ringström.
De anställda har ett tydligt önskemål: Häv beslutet.