Tillsammans med markägarna Katarina och Nicklas Johansson och Thomas Loreth Remén och Johan Persson från Upplandsstiftelsen beger vi oss ut för att fiska gädda som ska flyttas till träsket för att öka fiskbeståndet och bidra till en bättre Östersjökust. Tillsammans med markägarna Katarina och Nicklas Johansson
Det är en vindstilla och klar vårdag, luften är sval men fortfarande ligger is kvar på viken vid naturreservat östra Tvärnö, sydost om Östhammar. UNT träffar här Tomas Loreth Remén och Johan Persson, projektledare på Upplandsstiftelsen.
Bland dem finns även Katarina och Nicklas Johansson. De äger den mark där projektet genomförs.
– Det är väldigt roligt att få kunna nyttja sin egen mark genom så roliga projekt, säger Nicklas Johansson.
Vi inleder dagen vid ett fiskehus där två båtar som ligger och guppar på vattenytan.
Tanken är att påbörja förflyttningen av gäddor från viken som ännu inte lekt till den återskapade våtmarken i träsket i reservatet. De gäddor som ska fiskas upp ska vara både honor och hanar och helst inte väga mer än fem kilo.
När en gädda har fiskats upp transporteras den i en balja med vatten och släpps ut igen i våtmarken. Att arbeta snabbt och effektivt är viktigt, för att minska stressen för fisken.
– Flera av de miljöerna där gäddorna tycker om att leka har antingen växt igen eller förstörts. Därför har gäddbeståndet minskat. Men tillsammans med markägarna kan vi göra insatser för återskapa dessa miljöer. Bland annat genom att höja vattenytan och rensa bort träd. Tanken är att vi ska hjälpa gäddorna på traven.
"Det är tacksamt att arbeta med vatten för responsen från naturen är väldigt snabb", menar projektledare Thomas Loreth Remén.
I samband med förflyttningen av gäddorna tar man DNA-prov genom att klippa av en liten bit av fenan. Proverna skickas sedan till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Därigenom kan man avgöra om gäddorna kommer från samma plats eller om de härstammar från olika ställen, vilket i så fall är ett positivt tecken, enligt Tomas Loreth Remén.
Gäddan förekommer i hela Östersjön och leker oftast i grunda havsvikar. Men många väljer att gå upp i sötvattensmiljöer då dessa värms upp tidigare vilket innebär att gäddyngel kommer ut snabbare. Men på grund av förändrade strukturer i Östersjön har gäddornas bestånd minskat kraftigt. Detta har medfört att storspiggen ökar och konkurrerar ut gäddan eftersom den äter dess yngel.
– Genom att flytta gäddorna till restaurerade våtmarker räddar vi inte hela Östersjön. Vi har märkt att det finns ett väldigt stort intresse bland markägare och med deras hjälp kan vi skapa bättre förutsättningar för olika djurarter, fortsätter Tomas Loreth Remén.
DNA-prover från gäddans fena samlas in och skickas till Naturhistoriska riksmuseet för att avgöra vart gäddan kommer ifrån.
Katarina och Nicklas Johansson har ärvt marken av Katarinas föräldrar. Paret kontaktades av Upplandsstiftelsen och sedan två år tillbaka har de arbetat tillsammans. De ser flera positiva effekter av samarbetet.
– Fördelarna är att vi har öppnat upp alltmer. Vad gäller djurlivet har det inte märkts några större skillnader ännu så länge, men vi hoppas att det ska gynna gäddbeståndet och att fler fåglar hittar hit, säger Katarina Johansson.
Nicklas Johansson instämmer.
– Det har ju skapat fler arbetsmöjligheter för oss. Vi har ju förlorat en del betesmark eftersom man höjer vattennivån, men det är så pass lite att man inte blir drabbad. Det är inget i jämförelse med vad man får utav det i slutändan.
Johan Persson, projektledare från Upplandsstiftelsen i viken där gäddan ska fiskas upp.
Tillsammans med kollegorna Tomas Loreth Remén och Johan Persson sätter vi oss i en av båtarna.
– Då åker vi och fångar lite gädda. Det ska bli spännande, säger Johan Persson medan han kör ut i viken.
– Titta inte på mig, jag är värdelös på att fiska. Jag är bra på att snacka, svarar Thomas Loreth Remén och skrattar.
Thomas Loreth Remén och Johan Persson från Upplandsstiftelsen.
Efter en förmiddag utan att ha lyckats fånga någon gädda åker vi i stället får att kolla på våtmarken i träsket. Tomas Loreth Remén berättar om de olika åtgärderna man vidtagit för att återskapa den gamla våtmarken.
Arbetet med att återskapa våtmarken som startade i höst i fjol har enligt Thomas Loreth Remén varit mycket ansträngande, eftersom våtmarken tidigare varit betesmark och varit igenväxt.
Bäcken i det träsk som rinner ut i viken och längs vilken gäddorna förväntas simma för att sedan återvända ut i Östersjön efter att ha lekt i våtmarken.
– När väl ett sådant här projekt fungerar kan det handla om hundratals gäddor som letar sig upp längs bäcken och ut i viken igen. Det är verkligen barnkammare för många av dessa kustfiskar. Det är inte bara gäddorna som gynnas av att våtmarkerna restaureras, det blir även ett rikare insekts- och fågelliv i landskapet och det går oftast väldigt fort. Det är tacksamt att arbeta med vatten för responsen från naturen är väldigt snabb.
Plötsligt ringer mobiltelefonen.
– Vi har fisk hörru, säger Katarina Johansson i andra änden.
– Jajamän, precis vad vi vill höra, svarar Tomas Loreth Remén och lägger på.
Gäddorna transporteras i en balja för att sedan släppas ut igen i våtmarken.