Fabian Sjöberg (M) säger att sista etappen av väg 288 är en nationell angelägenhet med tanke på de stora industrisatsningar som är på gång i kommunen.
I den överenskommelse som gjorts med Region Uppsala och Trafikverket inför byggnationen av den sista etappen av väg 288 ska kommunen stå för 75 miljoner kronor av de totalt 550 miljoner som projektet väntas gå loss på.
Tidigare har kommunledningen aviserat att det är "uteslutet" att medborgarna ska stå för de här miljonerna, alltså att de tas från kommunens skatteintäkter.
– Vi står fast vid det och det finns bred politisk enighet kring detta, säger Fabian Sjöberg (M), kommunstyrelsens ordförande.
I stället har man siktat sig på det så kallade mervärdesavtalet. De pengar som bland annat SKB bidrar med för att skapa "mervärden" i kommunen, i utbyte mot att Östhammar ger plats åt slutförvaret. Det pågår diskussioner mellan kommunen och styrgruppen för mervärdesavtalet.
Parallellt med detta har kommunens båda kommunalråd, Fabian Sjöberg (M) och Lisa Norén (S), tillsammans vänt sig till regeringen. I en skrivelse till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) kräver kommunalråden att regeringen tar ett tydligare statligt ansvar för finansieringen.
Östhammars kommun vill att infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) och regeringen går in och tar mer ansvar för finansieringen.
– Förutsättningarna har förändrats mycket på kort tid. Slutförvarsfrågan är avgjord och samtidigt har exempelvis planerna på återöppnandet av gruvan i Dannemora och en flygbränslefabrik i Forsmark gått framåt. Det här är industriprojekt av nationell angelägenhet och väl fungerande kommunikationer i vår kommun är därför också en nationell angelägenhet, säger Fabian Sjöberg.
I första hand ser man framför sig att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att skjuta till medel från den särskilda näringslivssatsning som finns i den nationella infrastrukturplanen. Det handlar om totalt 600 miljoner som ska fördelas löpande av Trafikverket i dialog med företrädare för näringslivet.
Någon respons från regeringen har kommunen ännu inte fått.
Ett samråd om förslaget för hur utbyggnaden ska se ut var planerat till våren men är framskjutet till i höst. Regionen valde ju att gå vidare med förslaget att runda Hökhuvud för att åstadkomma en hastighetsbegränsning på 100 km/h på 95 procent av vägsträckan. Med tanke på inflationen och generella kostnadsökningar följer samtliga parter noga om projektet förväntas bli dyrare än beräknat, hittills har man dock inte fått några sådana signaler.
Trafikverket har tidigare uppgett att finansieringsfrågan måste vara löst i år innan vägprojektet kan få klartecken. Tidigast 2025 kan bygget starta.