En i ligan fotograferade ett parti cannabis som han förvarade i sin bostad. Bilden hittades i mannens mobil.
"Har en kund på gång, vilken tid passar dig?" Så inleds en chatt den 25 november i fjol mellan några personer som sysslar med narkotikaaffärer i Uppsala. Personerna i knarkligan använder en krypterad app som brukar anses omöjlig för polisen att forcera.
Kumpanerna skriver helt öppet i chatten om sin knarkhantering. De anger vilken adress i Uppsala som nästa paket ska levereras till, vem som ska ta emot det och hur mycket narkotika det är fråga om. Det är uppenbart att de i ligan är trygga bakom krypteringen och känner sig fredade från polisens ögon. Men de har fel.
Chattandet den 25 november fortsätter. Åtta kilo så kallad kristall ska levereras till en adress i Sala backe klockan 18. Den som ska lämna knarket får veta att mottagaren sitter i en Fiat och att kodordet han ska uppge är Redbull.
Klockan 18 är polisens spanare på plats och ser då hur en i ligan anländer för att strax därpå räcka över ett paket till en man i en Fiat. En kvart senare slår polisen till. Flera i ligan grips och vid de husrannsakningar som följer i olika lägenheter i Uppsala hittas stora mängder narkotika.
Att polisen hade insyn i de krypterade chattarna beror på HDA-lagen, en lag om hemlig dataavläsning som kom 2020 och finns på försök i fem år. Med hjälp av HDA-lagen kan polisen i realtid följa trafiken i kriminellas mobiler och datorer. Polisen kan se vad personer skriver, vilka bilder de skickar och faktiskt ta del av varje knapptryckning.
Krypterad chatt som polisen tog sig in i med stöd av lagen om hemlig dataavläsning.
Utredningen av knarkligan leddes av kammaråklagare Michael Ehrencrona som säger att HDA-lagen spelade stor roll i ärendet.
– Att vi kunde använda hemlig dataavläsning var avgörande för bevisningen. Utan de krypterade meddelandena hade vi inte kunnat binda personerna till lika många narkotikaleveranser.
I somras dömdes sju personer i ligan till fängelse. De fälls för att ha hanterat 22 kilo narkotika av olika preparat till ett gatuvärde av ungefär fem miljoner kronor. Ligaledaren fick det längsta straffet och ska nu avtjäna sju år i fängelse.
Ligaledaren ingår i vad polisen betecknat som ett släktbaserat kriminellt nätverk. 2020 åtalades han för mord efter en dödsmisshandel i Gränby men fälldes istället för vållande till annans död. Han har tidigare dömts för bland annat grovt narkotikabrott.
Ligaledaren fångad på bild av en övervakningskamera vid ett krogbesök.
– Vi hade inte haft en chans att få fast honom om vi inte använt HDA-lagen, uppger Michael Ehrencrona.
Tack vare de krypterade chattarna i Uppsala kunde en betydligt större knarkhärva rullas upp. Efter gripandet av mannen i Fiaten i Sala backe gjorde polisen tillslag i hans bostad i Stockholm vilket ledde till en ny utredning. I början av oktober dömdes Fiatmannen och tre andra personer till sammanlagt 30 års fängelse för att ha hanterat närmare ett halvt ton narkotika värd runt 70 miljoner.
En kvinna i knarkärendet slänger sopor. Polisens analys av soppåsen påvisade spår av narkotika.
– En viktig fråga är hur HDA-lagen kommer att påverka de kriminella, säger Michael Ehrencrona. En mycket stor del av brottsligheten finns i de krypterade chattarna. Nu kan vi ta oss in där och vad ska de kriminella göra då? Kanske de måste ha fysiska möten som förr, jag har inte svaret.
En annan fråga är om polisens resurser och it-expertis räcker för att hantera HDA-ärendena.
– Åklagare från hela landet står i kö hos polisen för att få hjälp med HDA-material men ibland har det blivit nej. Då blir det ingen utredning, konstaterar Michael Ehrencrona.
Bilder från ligaledarens mobil. Ur polisutredningen.