Susann tar emot sjuka djur – i sitt hem

Veterinär Susann Adehed, 57, brinner för djursjukvård. Men efter att tre gånger ha fått hästar över sig så höll hennes ena knä inte längre för att jobba med stora djur. ”Det var mycket sorg och trauma efter att jag fick sluta. Men nu har jag hittat rätt igen”, säger hon.

"Jag har aldrig ångrat mitt val av yrke, trots att jag skadade mig. Med facit i hand kanske jag inte hade valt hästar, å andra sidan var det vad jag trivdes bäst med då", säger Susann Adehed som nu driver eget istället för att vara klinikveterinär.

"Jag har aldrig ångrat mitt val av yrke, trots att jag skadade mig. Med facit i hand kanske jag inte hade valt hästar, å andra sidan var det vad jag trivdes bäst med då", säger Susann Adehed som nu driver eget istället för att vara klinikveterinär.

Foto: Maria Lindblom

Knivsta2023-08-16 05:00

Susann Adehed bor i ett litet hus vars trädgård är en blommande oas i ett skogsparti mellan Knivsta och Husby-Långhundra. 

– Jag har bott här i 25 år och tidigare åkt runt på lite hembesök till djurägare i trakten på fritiden. Kunderna har snokat rätt på mig själva, säger Susann Adehed, som nu har skapat en mottagning i hemmiljö dit hon hoppas att fler djurägare ska hitta.

undefined
"Jag har ingen större eller avancerad utrustning, men fördelen med att behandla djur i hemmiljö är att det blir mer avslappnat och lugnt för djur som blir rädda i klinikmiljö", säger Susann Adehed som här kontrollerar hunden Toscas ögon.

UNT har tidigare skrivit om veterinärbristen i landet och nu poppar allt fler mindre veterinärpraktiker upp igen.

Susann Adehed blev efter 18 år – på grund av att hennes kropp inte längre höll för arbete med stora djur – tvungen att sluta på SLU Universitetsdjursjukhuset där hon tidigare var klinikveterinär samt jobbade med att utbilda blivande veterinärer i hästmedicin. Därefter provade hon några olika typer av jobb inom veterinärmedicin. Men inget lockade lika mycket som att vårda djur.

– Till slut hittade jag telemedicin och sedan fem år jobbar jag deltid med digital rådgivning till djurägare via videosamtal. På sidan om har jag mellan mina knä-operationer och rehabilitering efter förmåga tagit emot kunder.

Vad hände med ditt knä?

– Under 20 år ramlade tre hästar på mig under behandlingssituationer och jag råkade göra illa samma knä alla tre gångerna. Till slut gick det inte längre att arbeta med hästar. Jag älskade mitt jobb mycket och det var hemskt när det hände.

undefined
Källaren i Susann Adeheds villa är en blandning mellan hem och veterinärmottagning. Hennes field spaniel Tosca är van vid att få godis då hon är duktig och står still på bordet.

Nu jobbar Susann mest med hundar och katter. Till hästar åker hon ut på sådant som inte är för tungt.

– Jag kan inte sy en sårskada under en hästmage längre, men exempelvis hälsokontroller, id-märkningar och ögonskador går fortfarande bra. Man kan säga att jag arbetar med primärvård och förebyggande sjukvård för djuren. Förhoppningen är att kunna komplettera de större ställena, som ju också behövs.

undefined
"Regelbunden pälsvård är extra viktigt då man har en långhårig hund som Tosca", säger Susann Adehed som köpte Tosca så långt bort som i Wisconsin.

Djurintresset har funnits med sedan barndomen då familjen hade allt från getter till papegojor på villatomten. Som 13-åring började Susann jobba i Skansens stall under lov och helger.

– Jag ledde runt ponnys på barnridning och körde häst och vagn. Efter gymnasiet fick jag en praktikplats på Solvallas hästsjukhus. Sedan fick jag jobb där som djurskötare och röntgenassistent. Det var en vansinnigt rolig tid och gav bra erfarenheter, säger Susann som därefter kom in på SLU:s veterinärutbildning.

Är travhästarna mycket pressade?

– Nej, de sköts väldigt noga, annars presterar de inte. Visst får travhästar, liksom andra atleter, förslitningsskador. Men numera är hästarna bättre grundtränade och bättre skodda. Nu lutar också banorna mer i kurvorna, vilket har lett till att senskadorna minskat kraftigt.

undefined
"Den som vill bli veterinär behöver ha höga betyg för att klara allt som ska läsas in under utbildningen. Men jag tycker att även någon typ av lämplighetsbedömning borde återinföras, kanske djupintervjuer. En stor del av jobbet är ju ett hantverk, plus att det är viktigt att kunna prata med djurägare", säger Susann Adehed.

Trots att hästveterinär kan vara ett farligt arbete rekommenderar Susann ändå unga som vill bli veterinär att ge sig in i yrket.

– Det är jätteroligt och finns många olika områden att ägna sig åt, från livsmedelshygien till att ha internationella kontakter. Vissa arbetar med djurskydd och lagändringar medan andra åker runt till gårdar. I dagsläget är det sport- och sällskapsdjur som sysselsätter flest, säger Susann som delar sitt hus med två katter och två hundar.

Hundarna åker hon ofta på utställningar, rallylydnad, viltspår och field spaniel-träffar med.

undefined
En liten skylt på bakdörren visar att det här finns en veterinärmottagning i hemmiljö.

Har du ångrat ditt yrkesval någon gång?

– Nej, det har jag aldrig ångrat. Det är det roligaste som finns att kunna hjälpa ett skadat eller sjukt djur att bli frisk!

Karta: Mälsta
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!