Kerstin Eskhult (C) anser att det inte är bra för elever med särskilda behov ifall resurspersonal sägs upp till hösten.
I en tidigare UNT-artikel framkom att kommunens arena CIK blöder pengar och att Knivsta kommun nu måste spara.
Det nya styret, som består av Knivsta.nu och KD (med stöd av SD:s röster), har sagt att de kommer lämna kommunens skolor utanför besparingarna. I tisdags svarade Mimmi Westerlund (KD) att de höjde elevpengen med fyra procent inför 2023 och att de planerar att höja den även nästa år.
Men bland andra Kerstin Eskhult (C) är kritisk.
– I höstas slog de sig för bröstet och sa att de skulle lägga 44 miljoner kronor på utbildningsnämnden. Men vart har de pengarna tagit vägen? Elevpengen har med automatik minskat med inflationen, höjda energikostnader och annat. Så i praktiken har skolornas budget minskat med tio procent, säger Kerstin Eskhult.
Bland andra Högåsskolan kommer därför att spara inför hösten, enligt henne.
– Framför allt resurspersonal som elevassistenter sägs upp. Det är barn i behov av särskilt stöd som råkar illa ut.
Även oppositionspolitikerna Thor Övrelid (M) och Harriet Swanberg (S), är kritiska till hur besparingarna nu går till.
– Ett stort problem är att det inte går att utläsa i handlingarna vad exakt som det nya styret vill spara på. Vi har svårt att få insyn och att få vara med och tycka till, säger Thor Övrelid.
Båda oppositionsgrupperna anser att det saknas en konsekvensanalys.
– Eftersom det ekonomiska läget ser ut som det gör, så är det viktigt att få en helhetsbild av besparingarna. Risken är annars att mindre besparingar som görs i dag, längre fram leder till mycket större kostnader för kommunen, säger Harriet Swanberg.
"Det är viktigt att få en helhetsbild av hur besparingarna påverkar hela kommunen. Risken är annars att mindre besparingar som görs i dag leder till mycket större kostnader längre fram", säger Harriet Swanberg (S).
När det gäller att CIK blöder pengar, svarar Thor Övrelid så här:
– Det är sant, men det är ingen ny information. Dåvarande styret kom överens med Knivsta.nu om att vi behöver bli 25 000 invånare för att finansiera CIK. Men nu stoppar de upp alla byggplaner i Knivsta, så då är det klart att verksamheten blir underfinansierad.
Han säger att samma sak gäller underskottet i samhällsutvecklingsnämnden.
– Om man stoppar upp all byggnation så kommer det inte in några pengar att bekosta förvaltningen med. Jag har hört att de nu kanske vill spara på gatuunderhållet, något som kommer leda till en osäkrare trafikmiljö.
Vad skulle ni ha gjort i stället?
– Vi vill också lugna ner utbyggnadstakten, men inte stoppa utvecklingen. Det finns ju exploatörer som knackar på dörren och vill bygga mer småskaligt. Knivsta måste kunna växa men på ett annat sätt än hittills, säger Thor Övrelid som anser att det råder ett "enormt informationsunderskott" just nu.
– Det enda vi vet säkert är att de upplöser stadsutvecklingsstrategin och helt drar tillbaka detaljplan efter detaljplan, i stället för att anpassa planerna. Just nu vet vi inte vad de vill göra, utan bara vad de inte vill göra.
Thor Övrelid (M) befarar att felaktiga besparingar ska skruva tillbaka kommunens organisation och att det sedan ska ta flera år att bygga upp allt igen. "Det är även en enorm brist på legitimerade lärare i dag. Eftersom vi lever i en region där det är konkurrens om de anställda, så är det viktigt för oss att behålla alla vi har i dag", säger han.
De styrande partierna har sagt att de i stället vill sälja villatomter på landsbygden.
– Ja, men att sälja 40 villatomter räcker inte. Det är inte långsiktigt för en kommun att stycka av enskilda tomter för att få budgeten att gå ihop. Jag är väldigt orolig för kommunens framtida ekonomi, säger Thor Övrelid.
Efter några goda år har dock Knivsta kommun en reserv på 80 miljoner kronor, pengar som man fått in tidigare år genom att sälja mark åt exploatörer.
– Men används alla pengarna i år finns inget kvar till år två, så det är inte heller ett långsiktigt sätt att få ekonomin att gå ihop på.