En sjunkande andel av eleverna i årskurs 9 i Sverige uppger att de ägnat sig åt brott.
Brottsligheten bland elever i årskurs 9 i Sverige har i stort sett halverats mellan 1999 och 2017. I alla fall om man ska tro på de uppgifter som eleverna själva uppgett i enkätundersökningar. Resultatet presenteras i en studie från Malmö universitet.
Forskningsrapporten bygger på återkommande enkäter som Brottsförebyggande rådet, Brå, gjort med totalt 49 000 niondeklassare under de aktuella åren. Eleverna har fått besvara frågor huruvida de under de senaste tolv månaderna gjort sig skyldiga till brott, från klotter till våld med skjutvapen.
De har även fått frågor om en rad andra saker. Det gäller sådant som attityder till brott och om de skulle tycka det var okej om kompisar begick olika lagöverträdelser. Eleverna har även fått uppge vilken koll föräldrarna har på dem på fritiden, hur ofta de träffar sina vänner på kvällarna, sina alkoholvanor, vad de tycker om skolan, med mera.
Forskarna har sedan korskört de olika variablerna för att få fram vilka faktorer som har störst betydelse för den påstådda nedgången i brottsligheten. Enligt rapporten var minskad alkoholkonsumtion det som hade starkast samband med ökad laglydnad. Det vill säga att den växande grupp som avstår alkohol också i hög utsträckning avhåller sig från brott.
I forskningsrapporten från Malmö universitet görs en stark koppling mellan alkohol och brottslighet bland unga.
En annan stark brottshämmande faktor är att oorganiserade fritidsaktiviteter blivit ovanligare. Det innebär att allt färre ungdomar uppger att de hänger med vänner på fritiden utan att ha något särskilt att göra. Även föräldrarnas ökande kontroll på sina 15-åringar, bland annat via mobilen, samt unga människors mer negativa attityder mot brott spelar in för den ökande skötsamhet som forskarna menar vuxit fram på senare år.
Faktorer som ökar risken för brottslighet bland unga är ostrukturerade fritidsaktiviteter med alkohol utan närvaro av vuxna. Det visar forskning.
Laglydnaden skiljer sig dock mellan olika grupper. Pojkar är mer brottsliga än flickor. Enligt rapporten är det även vanligare att unga med invandrarbakgrund, i synnerhet invandrare i andra generationen, uppger att de begått brott.
Kriminalstatistiken tyder på att slutsatserna i forskningsrapporten kan stämma. Rikstäckande siffror från Brottsförebyggande rådet visar en fallande trend när det gäller antalet ungdomar i Sverige mellan 15 och 18 år som varit misstänkta för brott. En topp nåddes 2009 då 32 159 ungdomar i åldersgruppen var brottsmisstänkta. 2020 hade antalet sjunkit till 17 041 misstänkta i motsvarande åldersgrupp. Det innebär en minskning med 47 procent.
"Det är känt från forskningen att brottsligheten bland ungdomar går ner." Det säger Anders Östlund, kriminolog vid polisens Region Mitt.
– Det är känt från forskningen att brottsligheten bland ungdomar går ner. Man brukar tala om en skötsamhetstrend bland unga och det är något som har pågått i flera år. Det uppger Anders Östlund, kriminolog vid polisens Region Mitt där Uppsala län ingår.
Han tror att förklaringarna är bland annat ökad datoranvändning och mindre alkoholbruk.
– De som dricker mycket alkohol i dag finns mer bland den vuxna delen av befolkningen, säger Anders Östlund.
Har du klottrat? Det är en av de frågor som niondeklassarna besvarar i den enkät som Brottsförebyggande rådet återkommande genomför sedan 1999.
Undersökningen från Malmö universitet återger tidigare forskning i ämnet där det lyfts fram omständigheter som kan bana väg för ungas brottsdeltagande. Även där betonas riskfaktorer i form av att ungdomar umgås kvällstid med jämnåriga utan att ha något särskilt att göra och utan att vuxna har koll på dem.
Mobilen och datorn anses däremot bidra till mer skötsamhet. Något tillspetsat går resonemanget ut på att ungdomarnas ökande tid framför sina skärmar medför att de oftare är hemma under kontroll av föräldrarna, vilket minskar brottstillfällena.