En underjordisk biologisk reningsbassäng i Käppalaverket på Lidingö. Att ansluta Knivstas avlopp hit beräknas kosta 500 miljoner kronor.
Knivsta kommun skulle klara en kris bättre än övriga kommuner i Uppsala län, enligt teknikkonsultföretaget WSP:s nya rapport.
– Det är inte förvånande eftersom vi tidigare placerat oss bra olika mätningar, säger Göran Nilsson (M), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.
En viktig faktor för att klara en framtida kris är kommunens ekonomi. Enligt Göran Nilsson går den åt rätt håll med minskad skuld och större eget kapital.
Men nu kommer kommunen att behöva låna en halv miljard för att inom några år ansluta Knivstabornas avlopp till Käppalaverket på Lidingö, vilket UNT berättat om i flera artiklar.
– Det stämmer att låneskulden kommer att öka, men det är en kostnad som vi hade fått oavsett eftersom vi behöver ett nytt reningsverk, säger Göran Nilsson.
Jordbruksmark behöver bevaras för att klara en framtida livsmedelskris, menar många. Det här kan bli en konflikt när nya bostadsområden planeras i Knivsta. Arkivbild.
Oppositionen har kritiserat att bostäder byggs på jordbruksmark som behövs för livsmedelsproduktion, inte minst vid en framtida kris. Göran Nilsson håller med om att här finns en konflikt.
– Ja, ibland krockar mål med varandra, säger han och syftar på de tusentals bostäder som planeras intill järnvägsspåret.
– Om vi ska ge den spårbundna kollektivtrafiken goda förutsättningar måste vi ha ett boende nära stationerna och då kan bostäder byggas på åkermark i vissa lägen. Sådana konfliktsituationer måste man hantera hela tiden.
Att Knivsta växer gör att kommunen klarar framtida kriser bättre, enligt en ny rapport.
Är det aktuellt att ändra bostadsplaner för att bevara åkermark?
– Ja, om man tittar på långsiktiga planer och strategier så kan de förändras, men däremot inte en fastställd detaljplan.