Knivstas egen champagne serverades alla nya Knivstabor nyårsnatten till år 2003. "Jag har en flaska kvar som minne. Undrar om det finns fler som har det?", säger Terry Carlbom (FP) som valdes till kommunfullmäktiges förste ordförande i Knivsta.
Knivsta 20 år
På tolvslaget avfyras ett hejdundrande musikfyrverkeri från Hälsohusets sporthallstak i Knivsta. Man kramas och skålar i Knivstas egen ”champagne”.
Firandet som den nya kommunens invånare bjudits in till vid årsskiftet mot 2003 har föregåtts av mycket hårt arbete, kämpaglöd, glädje och ibland tvivel bland de privatpersoner, politiker och tjänstemän som ska ro det stora projektet i hamn med att skapa en ny kommun.
– Men att vi skulle misslyckas fanns aldrig i mina tankar. Det fanns och finns fortfarande en så stark gemensam kraft i lokalsamhället, säger Claes Litsner (S), en av de politiker som före 2003 satt i Knivsta kommundelsnämnd.
UNT har tidigare rapporterat om möjliga orsaker till att flera Knivstabor 1996 bestämde sig för att börja arbeta för en delning från Uppsala. Till saken hör också att Knivsta före 1971 hade varit egen kommun. Här fanns självförtroende kring att man skulle klara det igen.
Hur gick det till när kommunen skulle bildas?
– Ett år före 2003 fick jag ett brev från regeringen där det stod att man beslutat om delning och att jag skulle samla personer till en politisk grupp som skulle förbereda för bildandet av den nya kommunen, säger Göran Nilsson (M) som fick uppdraget eftersom han var den från Knivsta som suttit längst tid i Uppsala kommunfullmäktige.
Om Knivsta gjorde en bra eller dålig affär vid övertagandet säger Claes Litsner (S) att han inte har en aning om. "Nej, det var nog både ge och ta. Det var idén om att Knivstaborna skulle få medbestämmande som var det viktigaste", säger fr.v. i bild både Lennart Lundberg (Knivsta.nu) och Clas Litsner.
Enligt lagen skulle de politiker som var från Knivsta och då satt i Uppsala kommunfullmäktige ingå. Det var så Göran Nilsson (M), Terry Carlbom (FP), Erik Weiman (M), Chia Sahlin (MP) och Klas Bergström (M) kom med i gruppen. De utsåg i sin tur en grupp till, en provisorisk kommunstyrelse, där socialdemokraten Lars Berglöf blev ordförande.
Mötte ni något motstånd?
– Ja, i början var det en del motstånd från politiker i både Uppsala och Knivsta, men ju närmare vi kom delningsdagen 1 januari 2003, desto svagare blev motståndet och vi hade mycket duktiga tjänstemän till vår hjälp att bygga upp kommunen, säger Göran Nilsson.
Om Uppsalapolitikerna hade röstat emot hade det inte blivit något av delningen.
– Många i Knivsta kände ett stort avstånd till politiker och tjänstemän i Uppsala. Man kände sig negativt särbehandlad i frågor som fastighets- och vägunderhåll. Så en viktig orsak till beslutet var att en klar majoritet av politikerna, även Uppsalapolitiker, var positiva till kommundelningen.
Kommunstyrelsernas ordföranden, Göran Nilsson (M), Knivsta, och Lena Hartwig (S), Uppsala, undertecknar först 2006 (tre år efter att Knivsta brutit sig loss) den ekonomiska regleringen på 203 miljoner kronor till Knivstas fördel.
De första frågorna att ta tag i handlade om skattesats, hur stor organisation kommunen skulle ha, markavtal och hur fonderade skattepengar skulle delas. Det skulle ta tre år innan de två kommunerna kommit helt överens. 2006 betalade Knivsta en slutsumma på 203 miljoner kronor till Uppsala kommun för de tillgångar och skulder man tagit över.
Kändes det ansvarstyngt?
– Ja, det var väldigt många avtal mellan Uppsala och Knivsta att ta ställning till. Men vi hade god hjälp av bland andra Knivstas första kommunchef Anna-Maria Dansbo, som hade erfarenhet av en hel kommun. Det hade ingen av oss som bara hade haft kommundelsansvar, säger Claes Litsner.
Anna-Maria Dansbo var Knivsta kommuns första kommunchef (högsta tjänsteman) och den enda som tidigare hade erfarenhet av att driva en hel kommun.
Han var en av de många Knivstabor som gick till Hälsohuset för att fira nyårsnatten 2002/2003. Här hade en scen byggts upp utanför sporthallen. Sune Sloge, som tidigare drev Ica Kniven, hade startat vingård och tagit fram ett speciellt Knivstavin till den historiska kvällen.
– Jag har en flaska kvar som minne, säger kommunfullmäktiges tidigare ordförande Terry Carlbom (FP) som för 20 år sedan skålade in den nya kommunen med alla som kommit till platsen.
De stora fördelarna med kommundelningen är enligt Lennart Lundberg, en av grundarna till föreningen Knivsta 2000 som stred för en egen kommun, att besluten har kommit närmare invånarna i Knivsta.
– Det har blivit helt annorlunda. Folk känner igen oss förtroendevalda och tröskeln för att engagera sig i lokalpolitiken är lägre. Motståndarna till en egen kommun sa att allt skulle bli dyrare. Ja, dricksvattnet har blivit dyrare, men det hade det blivit oavsett om vi varit med i Uppsala eller inte, anser Lennart Lundberg och fortsätter:
– Det var verkligen roligt att vi lyckades. Förutom bröllop och barnens födelse så är processen med att skapa en egen kommun det roligaste jag varit med om!