"Sjukfrånvaron blir längre då människor inte kan få en diagnos från vårdcentralen så att de vet hur de ska gå vidare. Vi tvingas rekommendera vår personal att söka vård i Märsta istället", säger Håkan Johansson.
Det är en bra dag för Håkan Johansson. Han har lyckats ta sig upp ur sängen själv och kan sitta en stund på en stol vid köksbordet i villan hemma i Alsike. Sämre dagar är smärtorna så starka att det svartnar för ögonen, något som påverkar både familjen och de tre städföretag som Håkan Johansson driver tillsammans med sin fru Johanna Kempe Johansson.
Håkan har kroniskt ryggskott, skolios i bröstryggen, artros på flera kotor och diskbuktning som gjort att nerver kommit i kläm.
– Det finns dagar då det gör så ont att jag kräks när jag försöker röra mig. Jag kan varken stå, sitta eller ligga utan att det värker som om någon skär med en kniv i ryggen.
Bristen på läkartider på Knivstas vårdcentraler har blivit ett dubbelt problem för paret Johansson. Dels för att Håkan inte fått någon vård, dels för att deras egen personal inte lyckas komma i kontakt med vården när de eller deras barn behöver hjälp.
Håkans dåvarande läkare skickade för ett år sedan en remiss till smärtrehab på Akademiska sjukhuset. Efter det får det enligt vårdgarantin ta högst 90 dagar innan man ska få komma dit. Trots det väntar Håkan fortfarande på att få behandling. Under tiden har han blivit runtskickad till primärvården i Uppsala, som även de hänvisar till smärtrehab på Akademiska sjukhuset – där han nu står i kö igen.
Till en början fick Håkan smärtstillande läkemedel och morfin från Knivsta vårdcentral.
– Men i oktober blev jag kallad till en ny läkare på vårdcentralen. Det var den sjunde eller åttonde läkaren som jag har träffat där på lika många år. Personalomsättningen är jättehög.
Den nya läkaren säger att Håkan måste sluta med sina mediciner eftersom de kan vara beroendeframkallande.
– Jag förstår att det inte är bra att ta starka mediciner för länge, men för min del rasade hela mitt liv.
"Jag har väntat i över ett år på att få behandling. Den enda "hjälp" jag fått hittills är att de har dragit in mina mediciner så att min tillvaro inte fungerar", säger Håkan Johansson.
Vid 46 års ålder kan Håkan Johansson bara arbeta två timmar per dag, och det hemifrån. Han kan inte skjutsa parets barn till fritidsaktiviteter, titta på deras matcher, sköta huset, städa, tvätta, diska eller ta hand om familjens tre hundar.
– Det blir ett för stort lass för min fru. Hon får göra allt. Ta hand om huset, fyra barn och tre företag med 13 anställda. Jag kan vissa dagar inte ens ta på mig kläderna, duscha, stå eller sitta. I förrgår fick min 15-åriga bonusdotter klä på mig eftersom hon var den enda som var hemma, och min elvaåring har fått klippa gräset. Det känns inte bra. Det är inte deras jobb, säger Håkan.
Värken har tagit så illa på honom att han haft tankar på att ta sitt liv. Håkan sökte därför hjälp för depression på 1177. Där stod att någon skulle svara inom 48 timmar.
– När ingen hade hört av sig efter fem dagar kontaktade min fru vårdcentralen, och det visade sig att mitt meddelande inte hade kommit fram till någon vårdgivare.
"Utan mediciner kan jag inte titta på dotterns handbollsmatcher, inte bära matkassar, inte gå på restaurang med vänner", säger Håkan Johansson, som måste lägga sig ner efter att ha suttit i 30 minuter.
Problem med vårdköer finns på flera håll, men är kanske ännu tydligare i Håkans hemkommun Knivsta där befolkningen vuxit kraftigt de senaste åren. Många Knivstabor är nu kritiska till att politikerna inte förutsåg att vårdbehovet skulle öka.
– Jag flyttade till kommunen 2010. Då fungerade allt jättebra på Knivsta vårdcentral. De hade drop-in varje morgon och den som var i behov av läkare fick träffa en samma dag. Då bodde bara cirka 13 000 personer i Knivsta.
2014 öppnade även Praktikertjänst en vårdcentral i kommunen. I dag har de två vårdcentralernas läkare svårt att klara en nästan dubbelt så stor folkmängd.
– Enligt Socialstyrelsen är riktvärdet 1 100 listade patienter per läkare. I Knivsta arbetar enligt vårdcentralernas hemsidor elva läkare. Det skulle innebära att det saknas läkare åt cirka 10 000 personer som bor eller arbetar i Knivsta i dag.
Vad tycker du ska göras åt vårdköerna?
– För Knivstas del tycker jag att det behövs en eller två vårdcentraler till. Regionen borde kontakta alla privata vårdoperatörer eller starta en till egen vårdcentral. Om vårdoperatörerna får höra att här finns en underkapacitet på cirka 50 procent av befolkningen så tror jag att de skulle vara intresserade.
Företagaren Håkan Johansson slutsats är att företag med frisk personal även drar in mer pengar till staten och till vården i form av exempelvis arbetsgivaravgifter. "Ingen tjänar på vårdköer", säger han.
Trots att den nya politiska majoriteten i Knivsta kommun har bromsat den framtida utbyggnaden av kommunen så pågår flera bostadsprojekt som startades före valet och inte gick att stoppa.
– Kommunen kommer därför fortsätta att växa med cirka 1 000 invånare per år de närmaste åren, vilket är underlaget för cirka en ny läkare per år. Ju fler som flyttar till Knivsta, desto mer kommunal- och regionskatt får de in. Men det förutsätter ju att människor jobbar. I dag blir vissa sjukskrivningar onödigt långa och även dyra för företagen då människor inte får kontakt med vården, säger Håkan.
På frågan om det behövs en vårdcentral till i Knivsta svarar kommunens styrande politiker Matilda Hübinette (Knivsta.nu) och Mimmi Westerlund (KD) ja. Frågar man den nya majoriteten i regionen (S, C, V och MP), som ska fatta beslut om vården framöver, så blir svaret positivt, men lite mer svävande:
"Vi fyra partier är överens om att en stark primärvård är en förutsättning för att vården ska komma närmare medborgarna. Vi vet att vi behöver förbättra förutsättningarna att planera sjukvården. Vi kommer få all anledning att återkomma med mer detaljer", skriver Neil Ormerod (V).
Knivsta kommun önskar att regionen etablerar ytterligare en vårdcentral i den växande kommunen, enligt Mimmi Westerlund (KD) och Matilda Hübinette (KNU).
Vårdstyrelsens avgående ordförande Björn-Owe Björk (KD) svarar att nuvarande regionstyret vill öka strukturbidraget så att det ska gå till alla vårdcentraler som ligger mer än 20 minuter från ett sjukhus, något som skulle gynna vårdcentralerna i Knivsta.
– Jag vet inte om den nya majoriteten kommer rösta för vårt förslag. Men det jag kan säga är att regionen nu satsar på ändrade arbetssätt som förra veckan började ge resultat och ökade telefontillgängligheten. Vi planerar också för att upphandla närvårdsplatser i Knivsta inför nästa år, platser som avlastar bland annat vårdcentraler, säger Björn-Owe Björk.
Men Håkan Johansson är inte nöjd förrän Knivstaborna har fått fler läkartider.
– Jag vill ha vård nu, så klart. Sedan om de kommer fram till att "tyvärr, det finns inget annat att göra åt din smärta än att ta mediciner", då får jag väl godta det. Men just nu har jag så ont att jag vrålar när jag försöker röra mig. Min rehab ska förhoppningsvis börja i mars. Fram till dess måste jag försöka hitta ett sätt att överleva. Svaret jag fått hittills är att "stå ut", men när man inte gör det då?