För att behålla kvalitén på undervisningen får Knivstas skolor 48 miljoner kronor mer nästa år, jämfört med årets skolbudget. Arkivbild.
9 procent dyrare i år och 7 procent nästa år. Skolornas ökade hyreskostnader riskerar att drabba elevernas undervisning i form av färre lärare. Det menar utbildningskontoret som i maj äskade 48 miljoner kronor mer till skolbudgeten nästa år, en ökning med 6,3 procent jämfört med i år.
För att slippa skära bort lärartjänster går Knivsta.nu och Kristdemokraterna i minoritetsstyret på förvaltningens linje i sitt budgetförslag för 2024. Samtidigt aviseras att kommunalskatten, som är lägst i Uppsala län, ska hållas oförändrad.
För att klara kommunens ekonomi föreslås nedskärningar på ”sådant som inte tillhör kommunens kärnuppgifter”. Till exempel tas 4,8 miljoner kronor bort från ”central administration” och en miljon från ”administration av kultur och fritid”.
– Generellt blir det lägre uppräkning till det som inte är välfärd, säger Matilda Hübinette (KNU), kommunstyrelsens ordförande.
I slutet av september beslutar Knivsta kommunfullmäktige om nästa års budget. Kristdemokraterna, Knivsta.nu och Sverigedemokraterna har majoritet.
Det troliga är att minoritetsstyrets budget får stöd av Sverigedemokraterna på måndagens möte i kommunstyrelsen och sedan grönt ljus av kommunfullmäktige i slutet av september. Följden kan bli personalminskningar, bland annat på kommunledningskontoret. Enligt styret behövs till exempel inte lika många kommunikatörer som i dag.
Matilda Hübinette påpekar även att mindre resurser behövs för detaljplanearbete eftersom exploateringstakten och bostadsbyggandet är mycket lägre nu jämfört med föregående mandatperiod. Därför kan samhällsbyggnadskontorets planenhet tvingas banta organisationen.
Kan det bli personalnedskärningar där också?
– Ja, så kan det bli. Men det blir förvaltningens sak att titta på hur besparingen slår, säger Matilda Hübinette.
Britt-Louise Gunnar (S) oroas över att sparkraven på den centrala administrationen kommer att leda till fler arbetsuppgifter för skolorna.
Oppositionspartiet Socialdemokraterna, som ännu inte presenterat ett eget budgetförslag, ger tummen upp till styrets skolbudget på 813 miljoner kronor.
– Det är naturligtvis jättebra att man satsar mycket pengar på skolan, säger Britt-Louise Gunnar (S), ledamot i kommunstyrelsen, som samtidigt kritiserar att förvaltningen ska bestämma hur det ska sparas.
– Det är ju ingen politisk styrning att bara tala om att det ska sparas pengar. Det är som att säga att det inte spelar någon roll vilka nedskärningar det blir, men det är det klart att det gör.
Bostadsbyggandet har minskat drastiskt i Knivsta. Politikerna vill nu ge mindre resurser till kommunens detaljplanearbete.
Hon oroas också över att sparkraven på den centrala administrationen kommer att leda till fler arbetsuppgifter för skolorna, vilket riskerar att äta upp en stor del av de extra skolpengarna.
– Det är ju egentligen bara att flytta arbetsuppgifter, säger Britt-Louise Gunnar.
Personalneddragningar på planenheten och bland kommunikatörerna är inte rätt väg att gå, enligt henne.
– Nej, man ska ta vara på de resurser man har för de blir guld värda den dag man ska börja bygga i större omfattning igen. Och kommunikatörer är väldigt viktiga eftersom det är de som kommunicerar utåt vad som händer i kommunen.
Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK) kan få ett helt nytt namn för att skapa intäkter till kommunen.
I budgetförslaget framgår även att 1,5 miljoner kronor skjuts till för att säkra elevernas tillgång till skolsköterska och skolpsykolog. Dessutom ska det utredas hur barngrupperna ska minska och lärartätheten öka i förskolan de närmaste åren.
Som UNT berättade i våras vill styret öka intäkterna för Centrum för idrott och kultur (CIK), som varje år blöder pengar. Förslagen är att sälja namnrättigheterna, tillåta reklam ute och inne samt hitta hyresgäster till outhyrda kontorslokaler.