Knivsta 20 år
Året är 1950. Lennart Runnding är snart ett år gammal och har med föräldrar och storasyster flyttat tillbaka till Knivsta från Sunnersta i Uppsala. Familjen bosätter sig i ett hus på Törevägen i skogen, strax ovanför sjön Valloxen.
– Det var det enda huset som fanns där då. Själva villaområdet byggdes först på 60-talet i samband med att Arlanda byggdes, säger Lennart Runnding, som i dag fyllt 73 år.
Den som är nyfiken på Knivstas historia bör lyssna på Knivstaprofilen Lennart Runnding. Han har nämligen koll efter att de senaste åtta åren ägnat mycket tid åt att skanna in gamla bilder, vykort, annonser och faktatexter.
Många av bilderna har lånats från Knivstabors privata fotoalbum. Just nu finns omkring 25 000 filer sorterade i olika mappar i hans dator.
Hur mycket tid ägnar du åt det här?
– Flera timmar varje dag och så förbereder jag mina föredrag också. Jag kommer att fortsätta så länge jag orkar, men jag börjar bli gammal, haha.
I 46 år jobbade han på posten i Knivsta, både som brevbärare och chef, vilket gav honom koll på i princip hela kommunen. Ändå får han själv mycket kunskap när han håller sina välbesökta föredrag runt omkring i kommunen.
– Det är det som är så kul. Jag får ofta reda på saker från dem som är med på föreläsningen.
En utmaning är att ta reda på vilka personer som syns på bilderna.
– Alla skrev inte det i sina fotoalbum, men ibland när jag visat bilder på mina föreläsningar har någon sagt: ”Men det är ju jag!”.
Lennart Runnding har en personlig relation till många historiska byggnader och platser i kommunen, men när han ombeds välja ut några favoriter blir det knepigt.
– Det är svårt, säger han innan han bland annat nämner Särstabadet och Brunnbybadet vid Valloxen. Han nämner också Vattentornet, som han som barn fick klättra upp i och Särsta gård som såldes till kommunen 1952, något som möjliggjorde den framtida expansionen.
Men den stora personliga favoriten är Ängby park, som han 2014 skrev en nostalgibok om tillsammans med Rolf Jansson. Folkparken hade sin storhetstid på 1960-talet och här uppträdde många musikaliska storheter.
Vad är det nyinflyttade Knivstabor inte har koll på?
– Det är massor! Jag brukar till exempel berätta om centrala Knivsta, vid Centralvägen och järnvägen, där kommunhuset ligger och där det tidigare låg ett sågverk och ett tegelbruk. Och de vet inte att det fanns bio här redan 1934 i IOGT-huset, som revs 1972.
Knivsta är sedan länge en av Sveriges snabbast växande kommuner och har genom åren genomgått stora förändringar. Vid kommunreformen 1952 bildades en ”storkommun” av kommunerna Alsike, Knivsta, Lagga, Vassunda och Östuna. 1967 anslöt Husby-Långhundra.
Knivsta tillhörde sedan Stockholms län till 1971, då de cirka 6 000 invånarna blev en del av Uppsala kommun och Uppsala län.
1 januari 2003 bröt sig Knivsta loss från Uppsala, vilket som bekant innebär att kommunen firar 20-årsjubileum i år – ett firande som Lennart Runnding i högsta grad är en del av. Torsdag 23 mars invigs utställningen "300 ögonblick" på Centrum för idrott och kultur (CIK) som bygger på ett urval av hans unika bildsamling.
Men det är inte han själv som valt ut dem.
– Det känns jättekul att någon annan valt ut bilderna till utställningen eftersom det då blir ett annat perspektiv. I mina föredrag blir det andra bilder som jag valt ut själv, säger han.