80 anställda inom Region Uppsala har en bil som löneförmån, trots att man antagit en transportpolicy som säger att man ska uppmuntra de anställda att cykla och åka kollektivt.
Dessutom drivs endast 7 av de 80 förmånsbilarna med el eller gas. 24 går på bensin eller diesel. Övriga 49 är laddhybrider. Som vi konstaterade i måndagens granskning tankas de kommunala miljöbilarna ofta med bensin och diesel, men i vilken utsträckning som förmånsbilarna körs på el respektive fossila bränslen finns ingen redovisning av.
För Region Uppsala ska systemet vara kostnadsneutralt. Men skillnaden mellan bruttolöneavdraget för förmånsbilarna och det värde som tas upp till förmånsbeskattning innebär i praktiken en subvention av bilinnehavet för de anställda. I en rapport som Naturvårdsverket lämnade till regeringen 2017 konstaterar man att subventionen ligger på mellan 30 och 70 procent av den verkliga kostnaden. Naturvårdsverket värderar det totala skattebortfallet av förmånsbilarna i hela landet till mellan 2 och 2,5 miljarder.
En kartläggning för 2015 av Ekonomistyrningsverket, ESV, visade att den faktiska kostnaden för den som har förmånsbil var mellan 10 000 och 20 000 kronor lägre per år, för många bilmodeller, jämfört med vad det kostar att köra en privatägd bil. "Rabatten" blir dessutom större för dem med höga inkomster. ESV konstaterar att högavlönade män är överrepresenterade bland dem som har förmånsbil. Varannan person med en inkomst över 1,2 miljoner om året har förmånsbil, medan endast 0,3 procent av dem med en årsinkomst under 300 000 kronor har det.
Går man igenom listan över Region Uppsalas förmånsbilar syns samma tendenser. 55 av de 80 regionanställda med förmånsbil är antingen chefer eller läkare. 68 procent av dem med förmånsbil är män, trots att endast 24 procent av Region Uppsalas samtliga anställda är män.
Jens Forsmark, transportansvarig på Naturskyddsföreningen, säger att det är ett problem att bilar subventioneras, eftersom det uppmuntrar till större bilanvändning. I offentliga verksamheter, där politiker kan styra, borde det inte förekomma förmånsbilar, säger han.
– Men systemet är också felaktigt på en högre nivå eftersom skattebetalarna subventionerar förmånsbilar genom att de inte beskattas till det fulla värdet av förmånen. En sund klimatpolitik kräver att alla betalar sina egna kostnader för bilkörning.
Inom kommunens förvaltningar och bolag har man inga förmånsbilar, med undantag för en förmånsbil hos Uppsala Innovation Centre, där kommunen endast äger 25 procent av bolaget.
Att Region Uppsala har bilar som löneförmån är ett beslut som fattades av dåvarande landstingsstyrelsen 2009, och har sedan reviderats flera gånger, senast 2014. Erik Weiman (M) som var ordförande när beslutet fattades säger att bakgrunden var att man ville vara en attraktiv arbetsgivare.
– Jag har inga andra kommentar kring det.
Kan man inte ge de anställda mer klimatanpassade förmåner?
– Det är väldigt lätt att långt efteråt recensera av vilka skäl man gjorde så på den tiden. Men jag brukar vara försiktig med det. Jag är övertygad om att de som har det politiska ansvaret i dag kan fatta kloka beslut om hur de vill göra nu.
Eva Wikström, HR-direktör, säger att det förs en diskussion om man även ska kunna köpa cykel med bruttolöneavdrag, men något förslag att helt ta bort förmånsbilarna finns inte.
Frågan är heller inte aktuell för dagens politiska ledning.
– Det är inget som har diskuterats, säger Emilie Orring (M), ordförande i regionstyrelsens personalutskott.