Kommunen kör med fossilt i tanken

Den kommunala fordonsparken är till stora delar fossilfri i dag. Men fortfarande tankas de fossilfria bilarna ofta med bensin och diesel.

Mikke Holmberg, miljöadministratör på Gamla Uppsala Buss, säger att stadsbussarna från och med i år kommer att köras helt fossilfritt.

Mikke Holmberg, miljöadministratör på Gamla Uppsala Buss, säger att stadsbussarna från och med i år kommer att köras helt fossilfritt.

Foto: Madeleine Andersson

Trafik2019-03-25 07:00

Ska man mäta den verkliga klimatnyttan måste man titta på vad bilarna tankas med. Här ligger både kommunen och regionen långt från målet om fossilfrihet. När man jämför energivärdet i det som tankats ser man att de anställda som kör kommunens och regionens bilar tankar mer bensin och diesel än de fossilfria alternativen i första hand etanol och biogas. Räknar man in syntetisk biodiesel, HVO, kör kommunen 36 procent fossilfritt, för regionen är siffran 40 procent fossilfritt.

– En del av tankningarna, där etanolbilar tankas med bensin, är rent slarv. Vi har ett nytt system nu som gör att vi kan följa varje bil för sig och påverka de förvaltningschefer som inte följer riktlinjerna, säger Roger Johansson, fordonsansvarig på kommunledningskontoret

Region Uppsalas eget bussbolag, Gamla Uppsala Buss, är en föregångare. Från och med i år räknar man med att köra samtliga bussar på antingen rent förnybar HVO eller biogas. Biogasen kommer från Uppsala Vatten, som gör biogas av det matavfall som samlas in från bland annat Uppsalas hushåll. Under fjolåret tankades bussarna till 88 procent fossilfritt.

– Vi köper HVO från ett norskt bolag, Eco-1. Råvaran är återanvänd frityrolja, säger Mikke Holmberg, miljöadministratör på Gamla Uppsala Buss.

När det gäller klimatnyttan av HVO går meningarna isär. En stor andel av den HVO som säljs i Sverige i dag, och även den som tankas av kommunen, innehåller palmoljeresten PFAD, som räknats som en restprodukt. Den stora efterfrågan på biodrivmedel har dock påverkat marknaden. I dag är priset för PFAD ungefär 70–80 procent av priset för samma mängd ren palmolja, enligt Energimyndigheten. Detta har i sin tur gjort att PFAD inte längre kommer att godkännas som restprodukt från den 1 juli.

– När man höjer lönsamheten i palmoljeodlingen trycker det ut exploateringen i nya områden. Utdikningen av tropiska torvområden kan leda till växthusgaseffekter från palmolja på upp till tre gånger den från fossil diesel, säger Jens Forsmark, fordonsansvarig på Naturskyddsföreningen.

Spårbarheten kan också vara ett problem. Energimyndigheten utfärdar hållbarhetsintyg som visar att leverantören har kontroll på sin råvara. Men när UNT frågar om mer precisa uppgifter om varifrån den HVO kommer som Gamla Uppsala Buss köper är det stopp. "En av Eco-1:s viktiga konkurrensfördelar är bolagets breda bas av producenter, vilken har skapats genom ett aktivt arbete sedan år 2006. Det utgör ett viktigt kärnvärde för bolaget, och kommer därför inte att kommuniceras vidare", skriver Stefan Dufva, vd för leverantören Eco-1:s svenska gren.

Bilarna har släppt ut 2 600 ton koldioxid

HVO är en syntetisk biodiesel där råvaran kan vara olika typer av vegetabiliska oljor. I princip alla tunga fordon är i dag godkända för att tankas med ren HVO. För personbilar är det bara vissa modeller där tillverkarnas garantier fortfarande gäller om man tankat dem med HVO.

I dag används till stor del PFAD, en restprodukt när plamolja används till livsmedel. Men det förekommer även att använda frityroljor och slaktavfall används för att producera HVO.

HVO används också för att uppfylla den så kallade reduktionsplikten där biodrivmedel blandas in i fossil diesel. I dag måste klimateffekten för den diesel som säljs minskas med 19,3 procent jämfört med ren fossil diesel genom inblandning av biodiesel.

Tittar man på vad som tankats under 2018 har kommunens bilar släppt ut 2 300 ton koldioxid och regionens bilar 315 ton koldioxid, enligt Energimyndighetens schabloner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!