– De bara blåser förbi. Och det är tung trafik som passerar, säger Marie Brink.
Hon bor på ena sidan om väg 72. Genom Järlåsa är det en 40-väg, men många kör för fort. På andra sidan går hennes dotter, som har en grav synnedsättning, i skolan. Och det finns inget övergångsställe.
– Jag är rädd att hon inte ser om det kommer någon fort, säger Marie Brink.
Redan för flera år sedan byggdes vägen om för att bli säkrare för Järlåsaborna. Men det hade man lika gärna kunnat skippa, tycker Marie Brink. Refugerna och hastighetssänkningen har inte fått önskad effekt.
– Det blev ju bara sämre, säger hon.
Även folk som kommer med bussen eller ska gå och handla behöver ta sig över vägen utan övergångsställe. Väldigt märkligt, tycker Lena Lundqvist, som bor i Järlåsa på sommaren.
– Det är sällan bilar kör i 40 som är den hastighet som ska vara. Det här är en ganska stor väg med stopplikt när man ska köra ut på den. Då borde det verkligen vara övergångsställen också, säger hon.
Likt många andra Järlåsabor oroar hon sig för att det ska ske en allvarlig olycka.
– Det vore så himla tråkigt om det skulle hända någonting för att man ska komma på att man behöver göra något, säger Lena Lundqvist.
Problemen med vägen är kända på Uppsala kommun, som tillsammans med Heby kommun och Region Uppsala har uppvaktat Trafikverket om saken.
Vägen är statlig och då är ansvaret Trafikverkets. Nu ska myndigheten göra en åtgärdsvalsstudie.
Då görs en genomlysning av hela vägen för att se var den behöver förbättras. Därefter tas olika åtgärdspaket fram och prioriteras.
– Vi har aldrig tidigare utrett hela sträckan i ett så nu ser man helt enkelt ett behov av att ta ett samlat grepp, säger Pernilla Bernhardsson, biträdande projektledare på Trafikverket.
Trafiksäkerhet och att underlätta pendling med kombinationsresor, det vill säga att man byter färdsätt från till exempel bil till buss längs vägen, kommer att vara prioriterat. Det säger Gabriella Canas, trafikplanerare på Uppsala kommun.
Men än är det tidigt i processen. Eventuella åtgärder kommer att dröja.
– Jag kan verkligen förstå att man får känslan av att det bara är att göra. Men tyvärr är det mycket som ska gås igenom. Det viktiga är att något görs och vi ser fram emot att påbörja det här efterlängtade arbetet, säger Gabriella Canas.