Susanne Sverkersson, verksamhetschef barn och utbildning Heby kommun.
UNT skrev om de dåliga resultaten i Hebyskolorna inför valet 2022. En hösttermin senare har det blivit ännu sämre.
Endast 51,3 procent av niorna i Heby kommun klarar ämneskraven enligt Skolverkets senaste siffror. Rikssnittet är 74,1 procent.
En förklaring, enligt skolledningen, är den höga frånvaron. Kommunen har i dag 20-25 så kallade hemmasittare, elever som inte går till skolan alls. Dessutom finns ett antal som är i skolan, men inte dyker upp på alla lektioner. De hänger hellre i korridorerna.
– Vi har noterat att problemet har ökat. Efter pandemiåren har eleverna inte återkommit, säger verksamhetschef Susanne Sverkersson på Heby kommun.
Under höstterminen har skolbudgeten strukturerats om och skolchefen har en, som hon själv säger, tydlig plan för att öka skolnärvaron.
– Vi gör kvalitetsuppföljningar fortlöpande för att fånga upp problem. De fungerar som miniskolinspektioner, där vi tillbringar en dag i varje skola och pratar med elever, arbetslag, rektor och elevhälsa, säger hon.
Men för att nå hemmasittarna krävs en hel verktygslåda med olika åtgärder.
Östervåla skola är en av två högstadieskolor i Heby kommun. Här klarar 51,3 procent av eleverna i åk 9 kraven i alla ämnen.
– Vi vill att eleverna ska veta att vi bryr oss om dem och därför har vi daglig kontakt med dem. God kontakt med hemmet är A och O, säger hon.
Skolan har, i samarbete med socialtjänsten, satsat på ett så kallat närvaroteam, bestående av en familjebehandlare och en grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens.
– Tillsammans är de ett stöd för elev, familj och skola. Det är en långsiktig satsning, säger Susanne Sverkersson.
Ett tydligt problem är att eleverna saknar studiemotivation. I en enkät ställdes frågan: Är du nyfiken och vill lära dig mer? På den svarade över 30 procent av eleverna nej.
– Vi måste kunna förklara varför man ska gå i skolan. Problemet är störst i högstadiet, men grundläggs tidigt. Därför ska vi satsa på studie- och yrkesvägledning redan i de lägre klasserna, säger Susanne Sverkersson.
Hebys lärare, rektorer och skolchefer ska nu gå utbildning i hur man bäst förmedlar känslan till eleverna att de är "aktörer i sina egna liv".
– Vi måste prata drömmar och visioner tidigt, förmedla att skolan är viktig för deras framtid, säger Susanne Sverkersson.
I Heby brottas man med hög frånvaro i skolan, en viktig orsak till att elever inte klarar ämneskraven.
Hon slår också fast att skolan måste tänka nytt och annorlunda för att lyckas. Ett exempel på annorlunda är att Heby skaffat skolrobotar. Tanken är att roboten ska sitta på den hemmavarande elevens plats, och förmedla vad som händer i klassrummet och kanske till och med följa med ut på rast.
– Då kan de som inte klarar av att vara i skolan ändå vara med. Det kan hjälpa eleverna att bli mer bekväma med att vara i skolmiljön längre fram, tror Susanne Sverkersson.
Förutom kända faktorer som till exempel låg studietradition i landsbygd, brottas man med svårigheter att rekrytera behörig personal.
Heby ligger sist. Skolverkets siffror från läsåret 21/22 visar på stor skillnad mellan stad och landsbygd.
– Vi har många små skolor på flera orter. Infrastrukturen är dålig, med långa avstånd och svajiga kommunikationer. Att pendla från Uppsala till exempelvis Tärnsjö kan ta 1,5 timme med buss. Det gör det svårt att rekrytera utbildade lärare, speciallärare och specialpedagoger, säger Susanne Sverkersson.
Hon är ändå hoppfull inför framtiden och tycker sig se positiva tecken.
– Än så länge för tidigt att säga säkert, men jag hoppas och tror att vi gör rätt saker. Vi vill att Heby ska bli en av Sveriges bästa skolkommuner.