Engla Karlsson från Harbo och Saga Gerdlöf från Östervåla, båda 14, tycker att högstadiet är tuffare än tidigare årskurser. "Det är mycket mer press på en", säger Engla. Fritiden tillbringar Saga mestadels i stallet. Engla brukar hänga med övriga i epa-gänget där de åker och badar eller hittar på någonting annat runt omkring Östervåla.
Det är i slutet av augusti och solen skiner över skolgårdens bänkar och basketkorgar. UNT är på besök på Östervåla skola. Här har niorna, liksom övriga elever, precis börjat skolan efter sommaren. Om ett halvår ska de få sina slutbetyg.
Men förra året klarade knappt hälften av niorna skolan i Östervåla.
Engla Karlsson, 14, och Saga Gerdlöf, 14, går i dag i nian. Enligt dem är det inte bara tufft att gå i högstadiet. Det är även svårt att få ihop livet utanför skolan. Pressen med betyg, läxor och prov är stor. Skolarbete med tajta deadlines leder ofta till stress.
– Det är så mycket som man ska kunna. Det är någonting som ska göras hela tiden. Det är svårt att hinna med allting och man blir stressad av det, säger Saga Gerdlöf.
Heby är den kommun i Uppsala län där lägst antal niondeklassare klarar betygen i alla ämnen. 2021 klarade bara cirka 60 procent av niorna betygen på de två högstadieskolorna.
På Heby skola klarade 66 procent av niorna skolan 2021, på Östervåla skola bara 52 procent. Det kan jämföras med 2020 då, återigen, 52 procent av Östervålas 81 niondeklassare klarade kraven. Samma siffra för 2019 var 53 procent av 73 elever.
För Engla och Saga, och deras övriga klasskamrater, skulle det innebära att mer än hela deras klass på runt 20 elever inte får betyg i alla ämnen. I dag går det 58 nior på skolan.
Enligt Saga Gerdlöf är det svåraste att få hjälp i tid och därmed hänga med i skolan.
Saga Gerdlöf tycker att de som behöver hjälp ska få hjälp hela tiden. "Så fort det börjar gå bra för eleven som behöver extra hjälp så tas den extraresursen bort. Så känns det i alla fall", säger hon.
– Om någon i klassen har en diagnos och behöver hjälp får den en extraresurs. Men sen så fort det blir bättre försvinner resursen, då blir det svårt för personen igen. Det gör att hela klassen blir påverkad och inte får hjälp, säger hon.
– Samtidigt var många lärare föräldralediga och borta förra året. Vikarier är inte lika noggranna med betygen. Det påverkade betygen jättemycket.
Enligt Anna Johansson är så kallade hemmasittare och frånvaro ett stort problem i Östervåla. Enligt rektorn finns samtidigt en utbredd anti-pluggkultur bland framför allt pojkar.
Anna Johansson är rektor för högstadiet på Östervåla skola. Hon ser mycket allvarligt på att så få går ut nian utan betyg i alla ämnen. Enligt henne beror de låga siffrorna främst på att skolan länge haft problem med hemmasittare och att många elever inte är motiverade.
Under pandemin förvärrades läget ytterligare. Många lärare var sjuka och vikarierotationen var stor, menar rektorn.
– Det här är ett misslyckande. Det är absolut inget vi är nöjda med. Vi ser med de här låga meritvärdena att vi inte har lyckats förmedla de här kunskaperna eller motivera eleverna tillräckligt. Jag vill poängtera att det är vi vuxna som har misslyckats, inte eleverna, säger Anna Johansson.
14-åriga Olle Lampinen Olsson pendlar från Tärnsjö till Östervåla. Bussturen tar ungefär 50 minuter enkel väg och är en tidskrävande och jobbig del av att gå på högstadiet. "Jag kommer nästan aldrig hem innan klockan fyra om dagarna", säger han.
Östervåla skola hade 2021 en lärartäthet på 11,9 elever per lärare, vilket kan jämföras med rikssnittet på 12. Alla utom en av de totalt 28 högstadielärarna har lärarlegitimation, enligt Anna Johansson.
Enligt rektorn har flera åtgärder gjorts för att försöka höja betygen.
För Tony Lundqvist, skolvärd på Östervålas skola, är det tydligt att saker och ting behöver bli bättre för ungdomarna i Östervåla. "De som inte är intresserade av sport eller epa-traktorer har ingenstans att ta vägen. Ungdomarna känner sig bortglömda av kommunen här ute", säger han.
Ett så kallat närvaro-team har skapats. Kommunen har anställt två personer – en specialpedagog och en socionom. De ska försöka peppa och få tillbaka hemmasittande elever till skolan. Skolan har även förlängt dagarna för niorna. I dag går bland annat niorna en timme längre på fredagar.
Syftet är att göra det lättare för elever som pendlar till skolan, vilket många av högstadieeleverna gör.
– Det var tidigare väldigt kompakta scheman med väldigt lite tid mellan lektion och vila. Även om de får tillbringa mer tid i skolan är tanken att det här ska ge ett lugn när de väl är här, säger Anna Johansson.
"Jag tycker det är ganska bra med betyg. Det är bra och tydligt vad man ska göra. Man kan följa i Unikum, vårt digitala verktyg, i hur man ligger till och vad man behöver bli bättre på", säger 15-åriga Ágúst Berglindarson.
Rektorn är dock "mycket oroad" över elevernas generella mående. Hon vill inte uppge några exakta siffror om hemmasittare och frånvaro. Men allt fler elever ska i större utsträckning ha slutat gå i skolan efter pandemin.
Enligt rektorn måste hela samhället med skolan, vårdnadshavare och kommunen sluta upp för att komma till bukt med problemen.
Hon vill gärna se fler saker för ungdomarna att göra utanför skolan i Östervåla samtidigt som det även satsas mer på skolan.
– Det är klart vi vill ha mer resurser, då kan vi anställa fler. Men frågan är vad vi gör samtidigt. Kan kommunen göra mer? Har vi ungdomsgårdar så att det räcker? Vi vill att barnen ska se längre fram, att de ska se ett syfte med skolan. Men det är svårt. Olika orter har olika traditioner. I Östervåla är inte studier prioriterat. Det, ihop med att allt fler unga inte mår bra, är en stor källa till oro för oss, säger Anna Johansson.
Anna Johansson är rektor för högstadiet i Östervåla. Enligt henne har pandemin varit en tuff utmaning för skolan. "Det blev ännu svårare att nå vissa elever och frånvaron ökade", säger hon.