Marcus Nohlberg, som forskat i 20 år om bedrägerier, förvånas av den nya sammanställningen.
UNT har tidigare berättat hur uppländska kommuner betalat hundratals fakturor till ett företag som nu är med på Svensk Handels varningslista. Det är ett exempel på hur kostsamt det kan bli när kommuner slarvar med kostnadskontrollen.
Underlaget till granskningen kommer från en unik sammanställning av kommunernas utgifter som IT-entreprenören och analytikern Jens Nylander gjort med hjälp av AI.
Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde har de senaste 20 åren forskat om bedrägerier och människans roll i cybersäkerhet. Det har varit en förhållandevis ensam tillvaro på en liten högskola inom ett ämne som få andra forskar om. Men för några månader sedan kom Jens Nylanders sammanställning.
– Det finns ett före Jens granskning, och det finns ett efter Jens granskning, säger Marcus Nohlberg.
I dagsläget vet nästan ingen hur mycket pengar kommuner förlorar till oseriösa företag. Inom svensk forskning hittas bara en kandidatuppsats som i sin tur hänvisar till en SVT-granskning från 2018 där man hittat belägg för att närmare 20 miljoner försvinner varje år till oseriösa företag.
Berörda myndigheter säger att de inte har någon statistik. En statlig utredning från 2015 som skulle utreda fakturabedrägerier fick till och med konstatera att det inte var möjligt att göra en uppskattning för alla Sveriges kommuner.
Enligt en statlig utredning (SOU 2015:77) går det inte att fastställa hur mycket pengar kommuner förlorar genom så kallade fakturabedrägerier.
– Före det här talade man om att det var några tiotals miljoner varje år som försvann i bedrägerier mot kommuner. Med den här AI-baserade granskningen har vi börjat se att det är väldigt många bolag som skickar väldigt många fakturor som de inte riktigt har täckning för. Det indikerar att problemet är oerhört mycket större än vad vi har trott tidigare, säger Marcus Nohlberg.
Hur mycket pengar kan det handla om?
– Jens granskning pekar på att det kan handla om miljarder. Men det är viktigt att förstå att han har tagit ett brett perspektiv som även inkluderar annat än regelrätta bedrägerier.
UNT har granskat fakturor från företaget Ultimedia, som uppländska kommuner betalat över ett decennium. Flera kommunala chefer upplever sig ha blivit lurade, en kritik som bolaget tillbakavisar, men av allt att döma har inget brottsligt begåtts.
Generellt är företag som hamnar i en gråzon svåra att kartlägga.
– Tidigare kunde vi studera till exempel felaktiga fakturor, för de är mycket lättare att definiera än det som rör sig i en juridisk gråzon. Med de nya verktygen kan vi även granska gråzonen, säger Nohlberg.
– Det är ju dilemmat: Det är mer lagligt att ge en usel produkt än att inte ge någon produkt alls.
På Jens Nylanders hemsida finns stora mängder data om kommunernas inköp tillgängligt för allmänheten.
Jens Nylanders sammanställning publicerades i slutet av 2023. UNT har – utöver tidningsföretaget – tidigare också rapporterat om en person åtalad för ekobrott som sålt utrustning till Akademiska sjukhuset för miljontals kronor, vilket uppdagades tack vare Nylanders granskning.
– Jag tycker inte det är särskilt svårt att upptäcka oegentligheter, systematiskt fusk och bedrägerier. Jag vet inte varför ingen lyckats göra det tidigare, säger Jens Nylander till UNT.
"Det chockerar mig att det råder sån kompetensbrist inom området ekonomi", säger Jens Nylander.
Nylander menar att det råder en kompetensbrist inom ekonomisk säkerhet.
– Inom IT-säkerhet har vi otroligt många duktiga experter. Sedan jämför vi det med ekonomi. Det finns få proffs, revisorer är en åldrande kultur och vi har tagit bort redovisningsplikten för många företag. Har man inget skydd och ingen kompetens, då brister systemet.