Dragana Smokovska, 22 år, jobbar heltid som vikarie för att spara ihop till en lägenhet.
22-åriga Uppsalabon Dragana Smokovska är en av många unga som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Hon bor hemma och har jobbat i tre år för att spara ihop kontantinsatsen till drömlägenheten i Industristaden.
– Jag vill ha minst en tvåa och det kostar ungefär 2 miljoner. Ett tag kändes det som att jag var nära att kunna köpa, men inte nu längre. Jag räknar med att kunna flytta om två år, säger hon.
Dragana upplever att tröskeln till bostadsmarknaden är hög. Därför ser hon positivt på nya förslag för att underlätta bostadsköp för förstagångsköpare.
– Det är bra om fler unga kan köpa bostad.
Hon vet att det inte räcker med en kontantinsats för att köpa sin drömlägenhet – hon måste också ha fast anställning för att beviljas bostadslån. Just nu är hon vikarie.
I Uppsala ökar både bostadsbristen och bostadspriserna. Räntehöjningar i kombination med hög inflation gör att både lån och byggnadsmaterial kostar mer. Uppsalas landshövding uppmanar alla aktörer att försöka vända den kraftiga nedgång i nybyggen som råder i länet.
Särskilt för förstagångsköpare, som ofta är unga, är det svårt att ha råd att köpa en bostad.
I mars 2022 kom en regeringsutredning fram till ett förslag på insats: startlån. Det skulle innebära att staten lånar ut upp till 10 procent av bostadens värde vid ett förstagångsköp, så att kontantinsatsen i praktiken sänks från 15 procent till 5 procent. Förslaget har ännu inte lyfts i riksdagen.
"Betänkandet har remitterats och bereds på regeringskansliet", skriver infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett meddelande till UNT.
Här ligger de 94 bostäder som ingår i bostadsrättsföreningen Rosendals trädgård, varav 15 nu säljs med hyrköpsmodell.
I Uppsala finns det redan modeller som är tänkta att underlätta bostadsköp. Fastighetsföretaget OBOS Kärnhem säljer 15 bostäder i Rosendal med en så kallad hyrköpsmodell. Det innebär att man köper minst hälften av bostaden och hyr resten av företaget för en "samägaravgift".
– Vi måste få folk att både våga och ha råd att köpa bostad, säger Malin Svensson, vd OBOS Kärnhem.
Har modellen att göra med trög försäljning för er?
– Det har inte undgått någon att vi har en tuff bostadsmarknad just nu. Det här är ett sätt att öka försäljningen.
Malin delar bilden att det är särskilt svårt för förstagångsköpare på bostadsmarknaden. OBOS modell är dock tillgänglig för alla, inte bara förstagångsköpare.
– Men vi ser att de som faktiskt köper bostäder på det här sättet är ensamstående föräldrar och andra som vill ta första steget in på bostadsmarknaden, till exempel småbarnsfamiljer och studenter.
Här byggs drygt 90 lägenheter i Rosendal.
Kritikerna lyfter risken för att köpmodeller som er inte hjälper de som mest behöver det utan i stället ökar köpkraften hos de som redan har kapital. Hur ser ni på det?
– Det förmånligaste är alltid att köpa hela bostaden så den bilden delar jag inte. Den här modellen vänder sig främst till de som inte har råd att köpa 100 procent av sin bostad men ändå vill komma in på marknaden, säger Malin Svensson.
Det är framförallt kontantinsatsen som påverkas av hyrköpsmodellen. Köparen måste fortfarande få sitt lån beviljat av banken. Dessutom är OBOS mål att bostadsköparna ska förvärva samtliga delar av bostadsrätten inom 10 år, samtidigt som de betalar sin samägaravgift. Om det inte sker har OBOS rätt att bryta avtalet.
– Men vi kommer inte slänga ut någon på gatan, självklart hittar vi en lösning i dialog med medlemmen.