Från vänster: Sören Andersson, Birgitta Hübinette Edin, Marianne Ohlander, Hans-Erik Carlsson och Gunilla Karlsson.
Låter det orättvist? Det tycker i alla fall den som blivit utan.
– Det känns förjävligt, säger Marianne Ohlander.
Hon och hennes man Sören Andersson har nyligen flyttat från ett hus i Månkarbo till den nybyggda radhuslängan i Tierp. Där blev de grannar med andra personer som gått samma öde till mötes. Nämligen att bli snuvad på elstödet.
Alla har nämligen lämnat sina hus vid fel tillfälle – i augusti 2022 och därmed alltså före den 17 november som var elstödets heliga datum.
Hans-Erik Carlsson och hans fru Gunilla Carlsson hade direktverkande el i sitt hus i Fagerviken och ska enligt Försäkringskassans uträkning ha rätt till 12 000 kronor i elstöd.
– Men eftersom vi flyttat så får de nya ägarna de pengarna. Vi fick 150 kronor för de två månader vi stått på elavtalet här i radhuset sedan vi flyttade in, säger Hans-Erik Carlsson.
En femte person, Birgitta Hübinette Edin, är också drabbad.
– Totalt är vi omkring tio personer i området som flyttat in i augusti förra året som åkt på samma nitlott, säger hon.
De nyblivna grannarna har förbrukat el för drygt 25 000 kronor i sina gamla boenden. När de nu tillsammans konstaterar att de förmodligen går lottlösa från elstödsutbetalningen är minerna dystra.
– Man önskar att regeringen inte hade satt datumet 17 november som riktmärke, utan att man i stället fått betalt för den el man faktiskt gjort av med, säger Hans-Erik Carlsson.
Hade det inte blivit körigt för regeringen med allt administrativt arbete då?
– Jo, så hade det nog blivit så på det sättet förstår jag beslutet. Men det här blev ju inte heller bra.
De andra nickar instämmande i resonemanget.
För Hans-Erik och Gunilla Carlsson var elen extremt dyr i det hus de bodde i tidigare. Men nu blir det i stället de nya ägarna som får ta del av de omkring 12 000 kronor Hans-Erik och Gunilla förbrukat el för.
För den som flyttat i närtid innan den 17 november 2022 finns trots allt en liten chans att få elstöd för den el man förbrukat i sin tidigare bostad.
– Det man behöver göra är att kontakta köparen och be denne föra över elstödspengarna man anser sig ha rätt till, säger Fredrik Aldmo, fastighetsjurist, till UNT.
Det har kvintetten i Tierp redan gjort.
– Vi fick nej, säger Sören Andersson.
– Vi fick svar av köparna med en länk som hänvisade till Försäkringskassan och infon om datumet den 17 november. Det tolkar jag som ett nej, säger Hans-Erik Carlsson.
– Jag har inte ens fått svar, säger Birgitta Hübinette Edin.
Enligt Fredrik Aldmo är det enda man kan göra då att gå till domstol.
– Men eftersom de här beloppen man tvistar om är så små i förhållande till rättegångskostnader är det många som väljer att inte göra det, säger han.
Hur stor är chansen att vinna en rättslig tvist?
– Det finns en chans i alla fall. Frågan för domstolen att avgöra är: Är det här en intäkt för fastigheten som kan hänföras till tiden före tillträdet? Om tolkningen blir att det är det så finns absolut chansen att vinna en sådan tvist som säljare.
Den nybyggda radhuslängan i Tierp existerade inte den första oktober 2021, så det retroaktiva stödet gick därmed upp i rök för de nyblivna grannarna på Tegelbruksgatan i Tierp.
Man bör också ha tidsaspekten i åtanke om man går till domstol, menar Fredrik Aldmo.
– Eftersom det är så nytt så kan här bli en fråga för hovrätten och till och med Högsta domstolen att pröva för att fastställa praxis, om domen i tingsrätten överklagas. Man får räkna med minst ett halvår till ett år om man går till domstol med den här frågan, säger Fredrik Aldmo.
I Tierp nöjer sig grannarna i den nya radhuslängan med det lilla.
– Hoppas vi kan uppmärksamma problemet i alla fall, säger Marianne Ohlander.
Läs mer: Hyresrätt eller bostadsrätt – här är elstödslotteriet