Jan Andersson, regional ordförande för fackförbundet Byggnads Mälardalen.
I en tidigare intervju med UNT kommenterade Anna-Lena Holmström, regionchef på Svenskt Näringsliv (SN), det faktum att många branscher i Uppsala län är i stort behov av att anställa fler, samtidigt som många människor går arbetslösa.
Hon uppgav två skäl: dålig matchning mellan utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden samt att vissa anställda, enligt vittnesuppgifter från företagare, egentligen inte vill ha sitt jobb.
– Vissa tycker det är mer bekvämt att inte arbeta och i stället få sin försörjning via a-kassa, till exempel. Det är en tydlig effekt av att skillnaden mellan bidrag och löner är för små, sa Anna-Lena Holmström till UNT om varför ekvationen inte går ihop.
Många reagerade på uttalandet, inte minst på UNT:s Facebooksida där frågan debatterades flitigt i form av över 70 kommentarer.
"Om efterfrågan är högre än utbudet så ökar priset, höj lönen", skrev en användare, medan andra föreslog sänkta skatter.
"Struntprat från högerpolitiker och Svenskt Näringsliv, det är mer lönsamt att jobba än att gå arbetslös", slog en annan användare fast.
Jan Andersson, regionordförande för Byggnads Mälardalen, där Uppsala ingår, är kritisk mot Anna-Lena Holmströms uttalande.
– Det är ett politiskt uttalande. Svenskt Näringsliv stödjer högerpartierna och nu är det ju snart dags att sitta ned vid förhandlingsbordet och då passar det väl bra att uttala sig så här. Inte direkt klockrent, säger Jan Andersson.
Det går ju att utläsa det som att vissa hellre ligger i soffan än att arbeta. Stämmer det överens med din bransch tycker du?
– Absolut inte. Jag tycker det är taskigt mot de som går arbetslösa. Inom byggbranschen krävs olika färdigheter och certifikat för olika jobb, så det är inte alltid det matchar.
Vad anser du att motsatsförhållandet (många arbetslösa, hög efterfrågan på arbetskraft) beror på då inom din bransch?
– Det saknas helt enkelt utbildad personal eftersom det ganska nyligen började byggas betydligt mer i Sverige.
Vad ska man göra åt det?
– Redan på gymnasienivå borde man från branschrådens sida informera om att det behövs si och så mycket arbetskraft i framtiden så att gymnasieutbildningarna kan få en chans att planera för det.
I dag kan en person med a-kassa få ut upp till 20 000 kronor i månaden efter skatt. Näringslivschefen Anna-Lena Holmström menade att a-kassan borde sänkas till den nivå den låg på innan pandemin för att få ut fler människor i arbete.
Ett dåligt förslag, enligt Jan Andersson.
– Man måste få så pass mycket att man överlever mellan två jobb. Jag tycker snarare man ska höja a-kassan ännu lite mer. Det kommer nog bli ganska svettigt för de som går hemma framöver, säger han.
Anna-Lena Holmström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Uppsala.
När UNT frågar Anna-Lena Holmström hur hon ställer sig till kritiken är hon ångerfull.
– Jag uttryckte mig onyanserat och förstår varför människor reagerat. Det jag ville ge uttryck för var paradoxen i att vi har en situation där företagen söker med ljus och lykta efter arbetskraft, samtidigt som väldigt många människor står utanför arbetsmarknaden.
Anna-Lena Holmström menar att det kan vara svårt att bryta mönstret för den som är arbetslös.
– Jag tror att det är viktigt att förstå alla dimensioner av arbetslöshet för att skapa möjlighet för människor att gå från utanförskap till arbete och egen försörjning. Att skillnaderna mellan bidrag och arbete ibland blir små eller rentav obefintliga är ett sådant hinder.